Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUDOLF CEDERSTRÖMS MEMORIAL.
XLVII
slägten icke svenska namnets ära, utan genom det medel af
en allmän nationens beväpning, hvartill konungen äskat lagligt
bifall af riksens ständer. Denna öfvertygelse är grundad på
kännedomen af Sveriges oförmögenhet att till sitt försvar
underhålla en talrik stående armé, på erfarenheten af den
förändring som militärsystemet i Europas stater undergått, sedan
den mäktigaste af dem upplifvat den forntidens grundsats, att
hvar medborgare är skyldig att personligen försvara sitt
fädernesland; på vissheten att ingen kraftfull nationalanda kan beredas
och ingen varaktig frihet grundas hos ett folk, som sorglöst
öfverlemnar försvaret af sin ära och sin frihet åt lejda armar;
på förutseendet, att det i stånd och klasser söndrade svenska
folket icke kan förenas till ett gemensamt fosterland, förr än
nationalförsvaret förvandlas från ett efter eganderättens
mångfaldiga förhållanden ojämt fördelad beskattningsbörda till en
allmän medborgerlig pligt, gällande lika för den höge som för
den låge, för den fattige som för den rike. Jag hoppades, att
under lugna öfverläggningar, värdiga ett upplyst och tappert
folks ombud, dessa Dch många flera skäl skulle föra dem till
ett allmänt bifall af K. M:ts nådiga proposition. Jag gjorde
mig säker, att åtminstone ingen medlem af Sveriges
ridders-mannastånd kunde glömma, att skyldigheteu till personlig
krigstjenst utgjort det ursprungliga vilkoret för detta stånds
tillvarelse.
Men mitt hopps fullbordan är fördröjd genom det stånds
(bpndeståndets) förhållande, som skulle i framtiden vinna den
största fördelen af en nationalarmering.
Inom Sveriges riddersmannastånd nödgas jag med
åberopande af hederns lagar bemöta hårda beskyllningar mot de
redlige män,’ som vågat deltaga med sin konung i den tanken,
att Sveriges sjelfbestånd, frihet och ära borde af hvar svensk
medborgare försvaras. Jag blyges att säga det, — det är
inom dessa murar, under De la Gardiers, Torstensöners, Hornar»,
Banérers, Stenbockars sköldar, som jag nödgas yrka vördnad
för den konung, rättvisa mot de embetsmän, hvilka ännu ur
djupet af svenska folkets förnedring sökt höja det till aktning
bland Europas nationer.»
Från denna ståtliga inledning, som kraftigt och kort
angaf de skäl, hvilka i en senare tid plägat bjudas för
värnpligtens införande i vårt land, fortgick talaren till
bemötandet af Gripenwaldts anfall mot konungens
rådgifvare, och i synnerhet då han vid några punkter deraf syntes
utmanande vända sig mot de kände ledarne af det gusta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
