Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
LEFNADSTECKNING.
vianska och reaktionära partiet, ådrog han sig
riddar-husets synnerliga uppmärksamhet. Gripenwaldt hade
yttrat farhåga för nationens beväpnande, emedan »deras
tänkesätt ej synas förenade om nyttan af alla händelser,
politiska förhållanden, antagna styrelsegrunder och
representationen af folket». Härtill genmälde talaren:
»Jag har svårt att döma om andras farhågor, men för
egen del tror jag mig böra förklara, att jag icke kan finna
det vara vådligt för en regering att anförtro vapen åt ett folk,
så laglydigt, så sedigt ach så spridt öfver ett vidsträckt land
som det svenska. Det är möjligt, att allas sinnen, efter den
timade statshvälfningen icke äro förenade om nyttan af alla
händelser. Det är möjligt, att en eller annan ärelysten person
(här skola, efter en berättares utsago, allas ögon hafva
hän-vändts på J. De la Gardie), en eller annan till brädden af
sin undergång förd vinglare (här såg man på Ruuth) skulle
finna, att en annan sakernas ordning än den närvarande
vore nyttigare, om icke för samhället, så för honom. Men
mängden af svenska folket låter sannerligen icke hänföra sig
af sådana anförare, att nyttja erhållna vapen till störande, af
det allmänna lugnet. . . Tror man att den afsatte konungen
eger något mäktigt anhang bland ett folk, som han förtryckt,
hvars egendom, hvars blod, hvars sjelfständighet, hvars ära,
hvars lagar han uppoffrat åt sin egensinniga personlighet?
Tror man, att mängden af det svenska folket skulle önska en
aristokratisk förmyndareregering i ett barns namn»?. . .
I denna stil fortgick memorialet, som enligt protokollet
mottogs af ridderskapet och adeln med ett »ganska starkt
bifall». Den närmast följande talaren, Carl Löwenhjelm
svarade tydligen mot en mera upphetsad sinnesstämning,
då han, icke inskränkande sig till enkelt ogillande af
Gripen-waldts förslag, i slutet af sitt patetiska anförande begärde
proposition på ett »högtidligt ogillande af herr
Gripen-waldts mot statsrådet fälda olagliga och sårande tillmälen».
Åtskilliga talare instämde i samma yrkande, och det var
förgäfves, att de moderate eller oppositionen sökte rädda
motionären genom åberopande, att han återtagit sitt
förslag eller genom begäran om hela diskussionens uttagande
ur protokollet. Majoritetens ledare, Mannerheim och Jakob
Cederström motsatte sig hvarje dyl;kt för medlingsförslag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
