Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
LEFNADSTECKNING.
diskont. Järta har sannolikt i kanal forsla get redan vid
denna tid sett en stor politisk angelägenhet, vid hvars
genomförande man icke finge räkna så noga med
tillgångarna eller med de finansiela grundsatserna.1)
Äfven i ett annat hänseende har Järta åtminstone
indirekt kommit att inverka på riksdagens finansreglering
— ehuru det ej är fullt klart, huruvida han dervid handlat
efter en bestämd plan. Många år senare uppträdde han som
en principiel motståndare till det system af fonderade
statslån, 2) hvars antagande år 1809 troligen kunnat gifva stadga
åt våra finanser och förekomma bankens senare obestånd;
huruvida han år 1809 hyllade samma åsigter är icke
bekant, men det vill dock synas, som om det berott på
något annat och mera än några smärre formfrågor, att
verkställigheten af riksdagens i detta syfte fattade beslut
så länge fördröjdes. Med denna ganska märkliga sak, för
hvilken Järta af ovänner undfick förebråelser, förhöll sig i
korthet sålunda.
Den i ekonomiskt hänseende vigtigaste och mest in
tressanta företeelsen vid 1809 års riksdag var den strid
!) Man igenkänner i detta för 1809 års finansiela förhållanden
minst sagd’t djerfva förslag samma heroiska uppfattning af kanalens
nödvändighet och »oberäkneliga» nytta, som många år senare (1821 och 1822)
Järta uttalar i bref till Platen, der han säger om kanalen: »Lyckligtvis
står den som en orubblig pelare till ett monument, att ännu finnes
in-dividuel svensk härdighet, kraft och känsla för annat än bankosedelns
värde», och en annan gång med en återblick på 1810 års beslut:
»Hvilket nationelt verk befästade så i Europas ögon den nya sakernas
ordning, och hvilket bevis på en uppväckt allmän nationalanda var mera
framlysande än den öfver beräkningen dubbelt stora aktieteckningen?
Hade man väl, detta förutan, låtit det lilla Sverige på allvar handla
sjelfständigt under det allmänna våldssystemet? Och hvilken
vördnadsbjudande storhet framstälde icke dä svenska nationen, när den efter att
hafva förlorat nästan allt annat af Ehrensvärd än hans namn, lemnade
Platen tillfälle att gifva sitt åt kommande generationer, förmäldt med
ett storverk af ojemförligt vidsträcktare åsyftning och midt i riket bättre
bevaradt än Sveaborg». (Exc. Grefve B. B. v. Plåtens brefsaml. i kongl,
biblioteket, der åtskilliga bref af Järta finnas bevarade.)
2) I en uti Svenska litteraturföreningens tidning 1833 n:r 37—41
införd, med H. J. signerad, recension af M. Bjornstjernas genom C. A.
Agardh öfversatta skrift om den »Engelska statsskulden». Järta ingår
der i ett försvar för besluten att betäcka statsutgifterna med bankolån
och angifver riktigt de omständigheter, som bidrogo att senare förvärra
bankens ställning; han upprepar ock emot förslaget till en fonderad
statsskuld samma skäl, som 1810 anfördes af bergsrådet Rothoff (från Falun).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
