Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSLAGEN ATT UPPTAGA STÅENDE LÅN.
LIII
som utkämpades mellan två motsatta system för regleringen
af de genom kriget förstörda finanserna. Statsutskottet
intog genast från början, i ett betänkande af d. 14 Augusti,
sin ställning i frågan med ett förslag om upptagande af
inrikes lån i tvenne olika former, dels med 10 års
amortering och 5 % ränta, dels i perpetuella räntor å 7
Idéen var Schulzenheims, hvilken redan vid 1800 års
riksdag framkastat den samma; den var äfven varmt förordad
af den gamle Liljencrantz, som kände vådorna af det
förföriska sedelutgifningssystemet och förstod, huru de skulle
förekommas. De hufvudsakliga skälen för detta förslag voro,
att då statsbehofven omöjligen kunde med ens fyllas genom
beskattning, man af två onda ting måste välja det minst
vådliga; att lånesystemet väl vore för framtiden betungande
men tillika betryggande för den finansiella ställningen, då
deremot den hittills använda utvägen, att betäcka utgifterna
genom utgifvande af räntefria banksedlar, lätteligen kunde
medföra vidtgående rubbningar i allmänna rörelsen och icke
utöfver en viss gräns kunde fortsättas. Hos ridderskapet
och adeln syntes denna sunda och välbetänkta finanspolitik
möta rätt mycket erkännande och vann, efter en återremiss,
dess bifall utan votering.
Men inom bondeståndet gjorde sig en annan
uppfattning gällande: man räknade här genast ut, att 7 %
räntor på 4 mill. skulle inom 14 år utgöra 4 millioner och
kapitalet ändock vara oguldet, och sedan frågade man:
hvarför låta enskilde kapitalister lå en så stor vinst, då
»banken* kan fa den samma? hvarför betala 7 % ränta åt
enskilde, då banken kan lemna samma summa för 2 %
ränta och 5 % kapitalafbetalning, och riket varda qvitt sin
gäld? hvarför betala hög ränta, då man mot låg eller ingen
ränta kan erhålla bankosedlar? Hvarför i allmänhet låna
och ssätta staten i skuld», då man kan betala utgifterna
med något som icke alls ser ut som lån: med sedlar, som
allmänheten tager för mynt? Hvarför låna och »draga
kapital från näringarna», då man kan hjelpa sig med ban-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
