Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSHÖFDING JÄRTAS STÄLLNING TILL REGERINGEN. XCIX
Den förändring, som 1816 inträdde i regeringens
system, utöfvade på Järta ett intryck, som i förening med
andra omständigheter redan vid denna tid kom honom
att allvarligt tänka på utträde ur statens tjenst. Härom
skrifver han till en vän, rektor Forslind, i April 1816:
»Sjelf känner jag svåra förebud till absolut oduglighet. Detta
har jag sagt mina vänner i administrationen och med dem
allvarligen diskuterat frågan, om jag icke borde retirera mig i
det mest enskilda lif. — Jag hade härigenom åtminstone en
möjlighet att, om också med uppoffring af någon kapitalsumma,
gifva uppfostran åt mina barn, för hvilka jag nu icke lefver,
under det jag förstör mina återstående krafter för allmänna
chimärer . . . Min lifstid är också ganska oviss, i synnerhet
om jag, som det nu synes, skall också i min
landshöfdinge-befattning känna nästan dagliga bekymmer och grämelser öfver
de allmänna ärendenas gång . . . Allt detta gör mig mycket
böjd att i tid göra min reträtt; men mina vänner vilja ej
medgifva det, utan väcka projekter om vissa bi-arrangementer, som
jag af många skäl icke kan antaga och som syfta omärkligen
på att fä mig disponibel i Stockholm.»
Man ser, att det känsliga sinnet var obehagligt
be-rördt af tvånget att såsom embetsmän tjena en regering,
hvars lagstiftnings- och förvaltnings grundsatser stodo i så
skärande motsats till hans egna, och denna motvilja
skulle — såsom han förutsade — varda än mera stegrad
genom regeringens förfoganden i åtskilliga frågor, som
omedelbart berörde hans egen ställning såsom
landshöfding.
Sålunda blef t. ex. genom kungl, resolution den 14
Aug. 1816 en af hans framställningar afvisad på ett sätt,
mansvärjning af statens fiender». Han förordade derför bifall till sina
härofvan (sid. 89. n.) anförda förslag rörande tull på vexlar, tillstyrkte
sammankallande af riksdag till nästkommande Juli månad för att påkalla
ständernas kraftiga åtgärder mot vexelagiotörer, lurendräjare och
importörer af lyxvaror, och föreslog slutligen, såsom en utväg att återgifva
myntet dess värde, att stadga jemexporttullens erläggande antingen
i silfver eller i jern, samt tiondejernets utgörande in natura, hvarigenom
»statsverket alltid skulle få metaller till sin disposition, hvilka kunde
användas till att verka på opinionen antingen genom insättning i
banken eller genom utskeppning för vexeltrassering». Denna gång nek dock
hvarken statssekreteraren eller H. K. H. kronprinsen sin vilja fram.
K. M:t beslöt i öfverensstämmelse med de flesta statsrådsledamöternas
mening och uppsköt beslutet öfver kronprinsens memorial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
