Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
LEFNADSTECKNING.
som antagligen djupt sårade grundlagsförfattaren af 1809.
Riksens ständer hade år 1815 hos K. M:t anhållit, att
länens inbyggare måtte sammankallas för att bestämma
en årlig afgift, att utgå af hvarje mantalsskrifven person,
för upprätthållande af anstalter till den veneriska
smittans hämmande, och konungens befallningshafvande i St.
Kopparbergs län erhöll, såsom de andre, befallning att
för det ändamålet sammankalla länets inbyggare. Härtill
svarade Järta, i skrifvelse till K. M:t af d. 26 Sept. 1815,
med att, under åberopande af sin »ömhet om grundlagens
obrottsliga helgd», allvarligen föreställa K. M:t, huru
detta riksdagens beslut komme i strid med 57 § R. F.
hvars stadgande., att »svenska folkets rätt att sig beskatta
utöfvas genom riksens ständer allena vid allmän riksdag>
just afsåge att förhindra beskattning genom
provinsial-möten. »Å den ena sidan beror svenska folkets frihet
på helgden af dess beskattningsrätt och på dennas
utöf-vande i den form, som grundlagarna derför ovilkorligen
föreskrifva. Å den andra är det för rikets integritet och
lugn samt för dess styrelses enhet och kraft af yttersta
vigt, att den riktning af en missledd välvilja tidigt
motverkas, efter hvilken till en början vissa ekonomiska
angelägenheter, och sedan möjligtvis vidsträcktare politiska
befattningar skulle anförtros åt öfverläggande och
beslutande provinsialsamfund, utan konstitutionelt bestämd
organisation och utan lagligen begränsad verkningsförmåga».
Härtill komme, fortsatte Järta, att hvarken uti lag eller
i stadgad vana funnes »någon säker grund att afgöra,
huru och i hvad ordning länens invånare skulle
sammankallas för att öfverlägga och bestämma om en afgift,
hvilken skulle i likhet med kronoutskylderna ovilkorligen
erläggas af hvarje mantalsskrifven person, äfven om han
icke dertill särskildt förbundit sig». Järta föreslog derför,
att riksdagens beslut måtte få antagas innebära en af
riksens ständer åtagen bevillning af högst 3 skill. b:co pr
mantalsskrifven person, och att länets innebyggare således
endast skulle sammankallas för att öfverlägga om de an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>