Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRTA MOT ADVOKATFISKA LEN I SVEA HOFRÄTT. CXVII
lag och laga stadgar, men ej utöfver eller emot dem;
bestämmer icke straff, då lagen ej kräfver eller tillåter det, endast
efter omständigheterna. Mig åligger det ej att vaka öfver
lagskipningen i riket, mig förbinder ingen särskild embetspligt
ined Kongl. Svea hofrätt; mien jag känner dock och vördar
dess stadiga rättvisa, och jag förklarar, att aldrig någon dom
der fallit sådan, som den man fördristat sig att nu öfver mig
äska.
Sedan åklagaren medgifvit, att det embetsfel, hvarför han
mig beskyllt, icke kan hänföras under någon strafflag, söker
han dock visa, att något godtyckligen bestämdt ansvar derpå
bör följa. Han åberopar i detta afseende 23 och 45 §§ i
landshöfdinge-instruktionen af den 4 november 1734. Den
förra, som handlar om kronans inkomster, stadgar, att
»landshöfdingen blifver hos Kongl. Majrt och riksens ständer
ansvarig, om genom dess efterlåtenhet och förvållande något blefve
försummadt till Kongl. Maj:ts och kronans skada och afsaknad.»
Med denna ansvarighet, som efter nu gällande grundlagar icke
vidare eger rum inför riksens ständer, menas tydligen
ersättning för Kongl. Maj:ts och kronans skada. Sådan skada,
uttryckligen förutsatt såsom grund för ansvaret, har dock icke
uppkommit genom den senfärdighet, hvarför jag blifvit tilltalad.
Den 45 § åter inskränker, efter ordalydelsen,
landshöfdingen skyldighet att lemna fordrade underrättelser och
förklaringar endast till de fall, då de af Kongl. Maj:t äskas, och
förordnar vidare, att »om någon oförmodlig svårighet möter
och hindrar verket, så bör landshöfding gifva sådant Kongl.
Maj:t eller vederbörande kollegier strax till känna; emedan
eljest hvad otjenst och afsaknad Kongl. Maj:t torde taga deraf,
att något bref obesvaradt lemnas eller något ärende
neder-lägges, på landshöfdingens ansvar ankommer.» Äfven här är
en gifven skada satt till vilkor, och dess ersättande utmärkt
såsom gräns för ansvaret. Att åklagaren sökt att ur dessa §§
af landshöfdinge-instruktionen uppresa något ansvar såsom
straff för ett dröjsmål, hvilket gagnat i stället för att skada,
bevisar endast ytterligare hvad allt det öfriga af aktionen
öfverflödigt ådagalägger. Vilja riksgäldskontorets styrelsemän vända
emot mig någon ersättningstalan för senfärdigheten att indrifva
den ifrågavarande bevillningen af några testamentarier, så må
de genom sin enskilda ombudsman, men icke genom svenska
folkets, i laglig ordning anställa och utföra den. Med denna
tvistefråga, som icke är väckt och säkerligen icke väckes,
hafva riksens ständers justitieombudsman och advokatfiskalen
i kongl. Svea hofrätt alls intet att skaffa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
