- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
CXXII

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CXXXVIII

LEFNADSTECKNING.

som i flera månader dagligen sysselsatte mig, voro och måste
vara så anordnade, att några kappar säd kunde i sänder
tilldelas den verkligt nödlidande allmogen, men icke, såsom det
någonstäds skett, tunnor, till hundradetal, utlemnas ur kronans
magasin åt en bruksegare. Skulle ändtligen herr
justitieombudsmannen vilja utröna, huruvida jag af väld eller
mennisko-fruktan sökt att oskäligen förminska någon bevillningsafgift,
så må han genomläsa ett honom icke obekant beslut af den
sistlidet år samlade pröfningskomitén uti Stora Kopparbergs
län, hvars öfverläggningar jag såsom ordförande egt att leda.»

I förklaringen kan man spåra, att om också den
åtalade försummelsen i väsentlig mån berott på
senfärdighet hos underlydande, den dock mot slutet torde hafva
stått i något samband med en hos Järta sjelf förefintlig
uppfattning, att ett verk, som ej var K. M:ts, utan ständernas,
ej egde samma anspråk på uppmärksamhet från konungens
befallningshafvandes sida som kollegierna. På ett annat
ställe i försvarsskriften säger han:

»De obesvarade brefven äro fyra från styrelsen af
riksgäldskontoret ... Hvad dessa beträffar, har jag redan visat de
inre och yttre svårigheterna att dem besvara med annat än
en fullständig redovisning ... Jag erkänner likväl, att ett och
annat så kalladt svar bort skrifvas, om icke för annat, så för
att undanrödja alla möjliga anledningar att betvifla konungens
befallningshafvandes aktning för herrar kommissarier och herrar
fullmäktige i riksgäldskontoret. Men då nu fråga är om att
förvandla till tvångspligt en höflighetspligt, som visserligen icke
med föresats blifvit försummad, så nödgas jag anmärka, att
konungens befallningshafvande väl är skyldig att lemna
riksgäldskontoret laglig handräckning, då den äskas, samt
bestämda upplysningar, då de bestämdt begäras och kunna
åstadkommas, men icke att derförinnan göra herrar fullmäktige eller
kommissariatet i riksgäldskontoret reda för sina åtgärder att
dylika upplysningar vinna. Är han senfärdig att dem anskaffa,
må anmälan derom hos konungens justitiekansler göras.»

Hvad Järta sålunda med stor skicklighet nedsatt till
en knapt nämnvärd bisak i det anhängiggjorda målet, fann
emellertid domstolen utgöra den egentliga hufvudsaken och
dömde derefter. Hofrätten, som i afseende å Järtas
invändning rörande forum, profvade sig behörig att upptaga
advo-katfiskalens anmärkning »i hvad den rörde försummelsen att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free