Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXXVIII
LEFNADSTECKNING.
jag att vara varsammare. Min välvilja för de unga, som
möjligen kunnat blifva dem i flera afseenden nyttig, skall jag ej
vidare utbjuda. Den räckta handen kan jag, när den ej med
ärlig och varm känsla emottages, återdraga, för att presentera
dem något annat föremål för skolmästare-riset. ... På
recensionen svarar jag icke, så framt ej slutet, som ännu ej synts,
ålägger mig det.»
Men Järtas sinne var icke oförsonligt. Få år derefter
satt han i de ungas lag i Upsala och knöt med
Atterbom en vänskap, som varade till lifvets slut.
Ett motstycke till Litteraturtidningens recension var
den alltigenom hänförda och berömmande anmälan, som
d. i Nov. blef synlig i Stockholmsposten, och hvars
författare var Beskow. Men allmänhetens uppmärksamhet
fängslades snart af en annan recensent, som några veckor
derefter uppträdde i Allmänna Journalen och mot det
i Odalmannen framträdande åskådningssätt inlade en
gensaga af allvarligare art.
Det må här lemnas oafgjordt, i hvad mån Järta hade
fog att företrädesvis emot. sin samtid af 1823 rikta de
förebråelser för politisk materialism, som äro
utgångspunkten för den i Odalmannens första häfte intagna
artikeln »Om statistik». För den, som fatt vänja sig
vid de mera drastiska yttringarna af den modernaste
»realismen», förefalla utan tvifvel Argus’ föreläsningar
skäligen oskyldiga, och man förstår ej rätt, huru ens
Anckarsvärds eller Longbergs uttalanden kunde anses
förtjenta af en så skarp tuktan. Men som en persiflagc
öfver det tänkesätt, hvilket i samhällslifvet endast ser
en gyttring af intressen och i staten ett verkfyg för
individens tillfälliga välbefinnande, har dock denna artikel
ett för alla tider beståndande värde och skall säkerligen
1883 kunna läsas med samma nöje som för sextio år
sedan. — Man får blott ihågkomma, att till arten af detta
författarskap med en viss nödvändighet hör, att det roar
genom paradoxer, att det väcker eftertanken stundom
endast genom att reta till motsägelser, att det rör sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
