Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXXVIII
LEFNADSTECKNING.
ifrarne förkastade, var han ytterligt ömtålig för allt som
kunde sätta dess rättmätighet i fråga. Den rätta
teoretiska bestämningen af samhällets väsen och ändamål
intresserade naturligtvis honom såsom nyvald konung
mycket mindre än den teoretiska grundvalen för dynastiens
tillvaro, och der han misstänkte något bristfälligt i detta
hänseende, der var teorien i hans ögon snart dömd.
Den på kunglig befallning författade recensionens
hufvudsyfte är också tydligen att skarpt utmåla alla
veder-styggligheterna af den lära, som härleder konungens makt
ur något annat än »delegation af folket», vare sig ur styrkan
eller ur Guds förordnande eller ur arfsrätten, — för hvilket
ändamål icke försmåddes berättelsen om konungen af
Cochinkina, som »sedan han blifvit förklarad för monark
allenast af Gudi, begagnade sina undersåtares ansigten till
spottlåda». Och legitimitets-spörsmålet släpper sedermera
recensenten icke ett ögonblick. Ty sedan han med mycken
lärdom kommit fram till sin hufvudsats, att »statsfördraget»,
folkets fria »delegation» är den enda förnuftiga grunden
för samhället och för regeringsmaktens tillvaro, är han icke
mindre ängslig att ur samma synpunkt upptaga och
vederlägga den farliga invändningen, att »om fördraget mellan
konung och folk kan frivilligt knytas, kan det ock lika
frivilligt upplösas». Han mödar sig nu lika flitigt för
beviset, att fördragsteorien »helgar en monarks rättighet lika
väl, han må innehafva tronen af val eller af födsel»; att
»fördraget afslutas omedelbart med monarken och
medelbart med hans familj», och att »ingen fara deraf uppstår
för tronens ärftlighet i framtiden». Sålunda fortgår
recensenten, skiftesvis fördömande legitimitets-lärorna och
revolutions-teorierna, förklarande fördragsteorien, åberopande
bibeln och historien, för att visa, huru folken taga sig
konungar, och anförande skaldens ord:
>Le premier qui fut roi fut un soldat heureux»
som ett uttryck af den.allmänna erfarenheten, att »dynastier
grundas af stora härförare». Det hela bestämmes af den
grundtanken, att Odalmannens satser hade åsyftat rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
