Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRTAS KRITIK AF »SAMHÄLLSFÖRDRAGET». CLV
förhållandet mellan regent och folk, — hvilket för hvar och
en, som uppmärksamt genomläser skriften, visar sig vara
ett fullkomligt misstag.
Järtas utfall i Odalmannen mot fördrags-teorien och
uppfattningen af stat och samhälle som ett bolag, hade
i verkligheten intet syfte å de konstitutionella spörsmålen,
än mindre å de dynastiska. Det afsåg, i det sammanhang
hvari det förekom, helt enkelt frågan om statsmaktens
gränser och uppgift och innebar en gensaga mot den läran,
att staten uteslutande är en rättsanstalt, hvarur med sträng
logik skulle härledas det resultatet, »att staten må vägra
sin omvårdnad åt en hvar som icke påkallar dess försvar
mot menniskovåld». »Nej», fortsätter Järta, »staten är något
högre än ett försäkringsbolag, som endast efter betingade
föreningsstadgar lemnar för vissa rättigheter värn emot
yttre våld, något ädlare än ett förlagskontor, som
försträcker för att vinna... Biet och myran kunna ej såsom
menniskan utbilda sina slägten till högre fullkomlighet...
Men de söka dock icke att isolera sig, såsom rofdjuren;
de känna hvad de ej begripa, de känna och lyda en
oemotståndlig dragningskraft till samhällighet och ömsesidigt
bistånd. Och då vågar den rättslärande menniskovislingen
att anse sitt ädlare slägtes naturnödvändiga förening i
samhällen vara tillkommen medelst afhandlingar, hvilka, om
de frivilligt kunde knytas, skulle äfven lika frivilligt kunna
upplösas. Då bestämmer han lika godtyckligt denna
förenings ändamål och inskränker den till de högsta vilkoren
för samfundslifvet. Då tillägger han en enda generation
rättighet att bryta den utvecklingskedja för hvarje folk,
hvars första ädla länkar uppstiga ur dess sagor».
I våra dagar skulle den allmänna samhällsåsigt, som
tydligen uttryckte sig i denna och flera andra af Järtas
skrifter, kännetecknas som »kateäersocialism» eller hvad
man må kalla den nyaste formen af protest mot de ensidiga
»manchester»-lärorna. Men med legitimitetsteorierna egde
de icke det ringaste samband. I den digra motskrift som
Järta i form af »Bihang till Odalmannen» utgaf mot anmär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
