Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXXVIII
LEFNADSTECKNING.
oaflåtlig uppmärksamhet följde alla företeelserna inom
universitetslifvet, att han gjorde sig väl förtrogen med
professorernas föreläsningar och vetenskapliga
sysselsättningar, med de yngre lärarnes och studenternas nationslif
och studier, att han med lifligt intresse omfattade hvaije
lofvande ung förmåga och deltog i de frågor om
befordringar, docentkallelser och examina, som pläga tilldraga
sig den akademiska verldens uppmärksamhet. Hans
närmaste umgängesvänner voro Geijer, hvilken han långt
före sin flyttning till Upsala följt med det lifligaste
erkännande, och snart äfven Atterbom, hvars forna synder
såsom vitter oppositionsman lätt förglömdes för hans
af-gjorda motvilja mot den i hufvudstaden uppväxande
liberalismen.
Ett afbrott i detta akademiska lif var deltagandet
uti den stora läroverkskomiténs arbeten under året 1828.
Det var icke utan goda skäl regeringen till detta arbete
kallade Järta: man kände der väl, huru varmt han
intresserade sig för alla frågor rörande undervisningsväsendet.
Han hade under åren 1815—16 hjelpt Rosenstein med
utarbetande af planer för läroverkens organisation och
yttrade vid den tiden, att om någon offentlig
verksamhet numera skulle fresta hans ärelystnad vore det
statssekreterareportföljen för ecklesiastikärenden. Då han nu
tillsammans med Geijer inträdde i den stora komité, der
Agardh och Berzelius voro målsmän för
naturvetenskapernas, den unge A. Fryxell för svenska språkets och
Hartmansdorff och Lefrén för den »medborgerliga
bildningens» fordringar på undervisningen, fann han
dock-mycket snart framför sig en majoritet, med hvars
uppfattning af de allmänna läroverkens ändamål och
verkningssätt han icke kunde förlika sig. Han hörde till den
minoritet, som bestred lärdoms- och apologist-skolornas
förening till ett läroverk med tvenne linier och för öfrigt
motsatte sig vexelundervisningens och klassläsningens
införande, men han afgaf för sin mening en särskild vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
