Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRTA DELTAGARE I TIDNINGSPOLEMIK 1834—44. CLXI
lyftig motivering, som icke hann blifva färdig till den tid
då betänkandet aflemnades till K. M:t, och derför —
likasom Geijers — särskildt trycktes. Denna skrift »Om
Sveriges läroverk» kan ännu i dag läsas med nöje. Det
rika och kärnfulla språket och den varma hänförelsen
för den »lärda bildning», i hvars upprätthållande Järta
såg vilkoret för nationens andliga lif, förläna åt
framställningen ett behag, som torde öfva verkan äfven på dem,
hvilka i allo ogilla författarens meningar. För närvarande
eger den i vissa delar allenast en historisk betydelse;
den åsigt, inför hvilken »offentliga folkskolor» voro ett
olycksbådande tecken till nationens förfall, torde nu icke
räkna många anhängare, och utgångspunkten för Järtas
hela uppfattning af undervisningsfrågorna, eller det starka
betonandet af embetsmannabildningen såsom den offentliga
skolans egentliga mål, har för vår tid blifvit något för kärf.
Under de följande åren framträder Järta föga eller
intet offentligen i diskussionen af politiska eller sociala
frågor. Främmande för den samma har han dock icke
varit. I förening med Beskow förde han med de liberala
tidningarna och den liberala riksdagsoppositionen ett
guerillakrig, som på sin tid väckte en viss uppmärksamhet och
mycken nyfikenhet. Upsala Korrespondenten och Svenska
Bietl) införde under åren 1834—1844 ett icke ringa antal
l) Äfven till de i Upsala utgifna literära tidskrifterna har Järta
under sin vistelse vid universitetet, enligt tillförlitlig uppgift, lemnat några
bidrag, hvilka här må omnämnas. De voro:
I tidskriften Svea, 1825 h. 7. Recension af hemliga handlingar
hörande till Sveriges historia efter
Gustaf III:s anlräde till regeringen.
> > » > h. 8. Om vårt fäderneslands lagstiftning i
anledning af det nya lagförslaget.
> > * 1826 h. 10. Om rätta förståndet och rätta an-
vändandet af 106 och 107 ü i
Sveriges regeringsform.
» • Frey 1846 n:r 2. Recension af afhandling om den
svenska krigsmaktens och krigskonstens
tillstånd under konung Gustaf II
Adolfs regering af H. Hamilton.
Af dessa har dock endast den i tredje rummet nämnda ansetts
förtjena en plats i förevarande samling.
Järta, Skrifter. LefnadsU 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
