Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXXVIII
LEFNADSTECKNING.
artiklar af hans hand, och Aftonbladet ondgjordes många
gånger öfver den näsvisa »opposition», som från sådana
obetydliga provins- eller småstadsblad reste sig mot
Stockholmspressen. . Större delen af dessa artiklar äro dock icke
af något framstående värde. Järta egde ej längre det friska
lynne, som fordom gaf hans skämt dess behag, och
qvickheten syntes mattad af en viss hopplös bitterhet. Hans allt
mera mörka lifsåskådning betingades utan tvifvel
väsentligt af en tillstötande lefver- och gallsjukdom, som från
året 1835 ytterligare nedsatte en längesedan bruten helsa
Men härtill kom, att den fullständiga afsöndringen från
det verksamma politiska lifvet försvagade lusten och äfven
förmågan att uppfatta det väsentliga och urskilja det
berättigade i sådana reformsträfvanden, som samhällets
utveckling nödvändigt måste medföra. Sluten inom en trång
krets af vänner och inom sina egna minnens verld, kunde
Järta numera icke komma ett steg utöfver den ståndpunkt
han år 1809 intagit, och slutligen öfvergick hans sedan
länge strängt konservativa tänkesätt till en nästan sjuklig
motvilja mot hvarje rubbning af det bestående. Geijers
försök att kärleksfullt tillmötesgå ett yngre slägtes
åskådningssätt kunde han icke förstå, och detta den forne
meningsfrändens »affall» synes, af den enskilda brefvexlingen
att döma, hafva varit ett af de smärtsammaste slag som
träffat hans känsliga sinne.
De historiska studierna voro under dessa år Järtas
egentliga lifsintresse; ryggande tillbaka för en
utveckling, med hvilken han icke kunde försona sig, sökte han
och fann i forntidens minnen sin hugnad. Han har också
under dessa år fullbordat tvenne historiska mästerverk,
den af Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien 1832
med stora priset belönade afhandlingen om »Svenska
lag-farenhetens utbildning från Gustaf den I:s tillträde till
regeringen intill slutet af sjuttonde århundradet» och inträdestalet
år 1836 i samma akademi om »Svenska kyrkans yttre skick
efter reformationen», hvilka gjort honom berättigad till ett
rum bland Sveriges mest framstående häfdaforskare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
