Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.
kunde tillåtas att fritt ega, och antingen förklara
öfverskottet konfiskabelt, eller ock belägga hvaije
öfverflöds-volym, på samma sätt som hvar öfverflödig lakej, med
en ansenlig afgift? »Det gifves», säger en vis författare
»ett relatift öfverflöd, hvars skadlighet för en stat,
likasom för en enskild, bestämmes genom större eller mindre
tillgångar» I ett land, der man ej vant sig vid
utsväfningar i lärdom, och hvarest tillfällena dertill äro få, är
man relatift öfverflödig, när man vill lära det, som fordras
att veta för att vara lärd och upplyst annorstädes.
Hvarför kläda själen, om jag så får säga, i en vid talar af
sammet, då hon med anständighet kan visa sig i en
vanlig vadmalströja. I allt måste tid och omständigheter
iakttagas. — Nu, för att återkomma till vår supposition,
att bruket af utländska böcker böljade taga öfverhand
i Frankrike, vore efter min tanke bäst att fastställa, det
hvar person, som till läsning af sådana* böcker kunde
anses berättigad, finge, efter en noggrann tariff, ega ett
visst antal deraf, bestämdt efter hans stånd och behof;
men att hvarje utländsk bok, som han beträddes att
derutöfver innehafva, skulle, såsom en skadlig
öfverflöds-artikel, ofelbarligen konfiskeras och han plikta tiodubbelt
dess värde. Jag vill ej uppgifva ett detaljeradt förslag i
denna del, ty det fordrar mer kännedom af de särskilda
omständigheter, hvilka skola bestämma det relativa
öfver-flödets gräns, än jag eger. Så mycket kan jag dock säga,
att alldenstund embetsmän i allmänhet icke tarfva någon
kännedom af andra än de i deras land brukliga lagar,
seder och begrepp, och det icke heller nyttigt vore, att
de, för att tillfredsställa en fåfänglig nyfikenhet, använde
,någon del af sin dyrbara tid på studier, hvilka möjligen
kunde alstra åtskilliga för Frankrike ofördelaktiga
jemförelser samt djerfva afvikelser ifrån åldriga vanor, de
1 Stockholms Posten n:r 106 den 11 Maj 1799. De i detta blad
införda reflektioner äro grundade pä fasta principer och författade med så
mycken ädel värma, att de måste verka öfvertygelse. Närvarande
afhandling utgår ifrån enahanda grundsatser som de.
Järta. Skrifter. I. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
