Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.
behålla sin urgamla form, lagtolkningen förädlas af ett
åldrigt, allvarsamt, vidlyftigt språk, domare-sysslorna gå
i a^f och de urgamla gallo-frankiska begreppen om rätt
hållas så väl af menigheten som af dess styresmän i en
helig vördnad.
För att rätt inse vigten af dessa omständigheter
föreställom oss en stat, der de föraktades. Visserligen
låter det vackert att jemka förfädrens brukligheter efter
våra begrepp och behof, anse sjelfva rättvisan heligare
än de tusenåriga formaliteterna omkring henne, göra
hennes språk smakfullt och begripligt äfven utom det
juridiska skrået, öppna detta skrå för skicklighet och
kunskaper genom domaresysslornas förvandlande ifrån
oduglighetens arf till fortjenstens aflinge och underkasta
de gamla meningarna om rätt förnuftets pröfning. Men
hvilken är så blind, att han icke ser, till hvad outsägligt
förderf allt detta skulle leda? I en statsförfattning, der
allt är sammanlänkadt, der den ena delen hvilar på den
andra, medför den minsta rubbning det helas upplösning
och fall. Då man sjelf lär hopen att ogilla en gammal
vana, huru kan man sedan fordra, att han skall vörda
och iakttaga de öfriga? Då man sjelf sätter förnuftet
öfver gamla prejudikater, hvad aktning vill man sedan
gifva sina egna domar? Huru vill man åtskilja domarens
språk ifrån ett vanligt sällskapsjoller, då man betaget
det förra sin mystiska högtidlighet, sin snäcklika rund
ning, sitt sträfva vördnadsbjudande dån? Huru bibehålla
domare-anseendet, då man vänder allmänhetens oför
vägna blickar på domares kunskaper och förtjenster
Jag ryser vid åtanken af all den oordning och villervalla
som skulle rasa i det samhälles sköte, hvarest lagen*
band så lossades, hvarest vördnaden för domstolar ocl
embetsmän så spildes. Nej, bevare himmelen alla rikei
på jorden ifrån förbättringar af detta slag!
Man vet, att Frankrike före revolutionen icke egd<
någon skrifven lagbok, utan att domstolarna förnämligas
följde den så kallade droit coutumiery hvilken var olik*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
