Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.
för olika provinser. Deraf hände, att lagfarenheten blef
en statshemlighet, hvari hopen ej fick deltaga. Att
desto bättre bevara den nyttjades i lagskipandet ett
särskildt för profaner obegripligt språk, hvilket icke utan
mycken möda kunde läras. Detta allt medförde den
ostridiga nyttan, att allmänheten icke kunde granska
lagligheten af domstolarnas åtgärder, hvaraf åter
omedelbarligen* och nödvändigt följde, att hon högaktade och
vördade lika alla domare. Man behöfver ej mycken
erfarenhet af alla de vederstyggligheter, som publiciteten
alstrar, för att inse nödvändigheten deraf, att
embetsmäns göromål äro fredade för hopens blickar. Nog
mista goda embetsmän derigenom något af det anseende
de förtjena och annars skulle vinna; nog vore det
förmånligt för en regering, i händelse dess embetsmän i
allmänhet vore vördnadsvärda, att nationen finge genom
en fri granskning förvissa sig derom och känna sin
sällhet; 1 men också, när denna supposition ej eger rum,
hvad kan vara farligare än en slik frihet? Och som vi
äro syndiga menniskor alla, är det rådligast att icke för
mycket lita på deras fullkomlighet, som ödet utsett att
vara embetsmän. Bättre är att föröka några förmåner
än att genom ett öfverdådigt förlitande på slumpens
ynnest utsätta sig för de grufligaste olyckor. — Jag
tillstyrker således, att den gamla franska justitieförfattningen
måtte återkomma i full verksamhet, samt att följaktligen
1 Att detta inträffar i värt kära fädernesland, lärer ]ag icke behöfva
□ämna. Hos oss eger hvaije man rättighet att lägga domstolarnas
protokoller för allmänhetens ögon, och deraf erfara vi dagligen de
helsosam-niaste verkningar. Men hvarför? ty vi äro dömda af redliga och kunniga
min, hvilka ej hafva något att befara af den revision, som regeringen
sålunda tillerkänt allmänheten. — Men, föreställom oss, att vid våra
domstolar lagen vrängdes till våldsverkares försvar, att rättvisan utträngdes af
intriger, att domare i allmänhet vore okunniga och dumma, — vore det då
klokt att låta hela nationen ex actis öfvertyga sig derom? Som jag nu
skrifver om Frankrike och icke om Sverige, och jag ej vågar räkna på en
üdan embetsmanna-corps der som här, så föreslår jag, hvad jag finner i
all-månhet och ovilkorligen säkrast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
