Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.
Men jag nämnde Bastiljen, detta första målet för den
revolutionära omstörtningen. Den måste genast åter
uppbyggas. Ingen angelägenhet är så tryckande som denna.
Af alla brott äro statsbrott de vådligaste; men som de
erfordra mera skicklighet än andra, och deras upphofsmän
derför merendels äro folk af ovanliga talanger, så händer
det nästan alltid, att de äro så intrasslade och dolda, att
någon juridisk visshet om deras verklighet icke eger rum.
Än äro de gömda bakom en lyckligt affekterad nitälskan
för det regeringssätt de undergräfva, än äro de insvepta i
sjelfva sanningens mantel, och än gå de med sjelfva
dygdens allvarsamma steg. Sådana brott kunna ej
förekommas annorlunda än genom lettres de cachet och
bastiljen och så vida man vill ändamålet, måste man ock
vilja medlen. Den gamla inrättningen af Bastiljen var så
förträfflig, att den bör i alla delar noga följas.
Hvarken kan jag, ej heller skulle det anstå mig att
uppgifva några allmänna regler för utöfningen af den
be-nådningsrätt, som konungen tillkommer. Men jag kan
icke af hålla mig ifrån att vidröra en särskild fråga, hvarom
monarkiens vänner äro söndrade: den nämligen, om någon
amnesti nu kan ega rum, och i den händelsen huru långt
den må sträcka sig? Visserligen har revolutionen haft
mycket förbländande, visserligen har den smickrat den
kortsynte med många lysande utsigter, och man torde
således få antaga, att ibland dess anhängare icke alla varit
drifna af elakhet och kannibaliska lustar, utan att till och
med de gifvits, som i sin blindhet trott sig försvara
mensklighetens sak, då de stridt för den franska republiken.
Att låta samma öde dessa vederfaras, som det hvilket med
rätta skall träffa en uppsåtlig republikan, skulle synas, om
icke alldeles orättvist, dock hårdt och barbariskt och —
jag fruktar det — göra ett obehagligt uppseende så väl
inom Frankrike som i den öfriga kristenheten. Således
röstar jag för amnestien, dock med måtta; ty skulle på
en så gruflig revolution som den franska några rätt
exem-plariska bestraffningar icke följa, så vore det gjordt med
Järta, Skrif Ur. /. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
