- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
32

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.

alla förslag att simplifiera rättegången, att bringa de
särskilda begreppen om rätt i ett kort, allmänt gällande och
för hvar man fattligt system, att göra lagspråket
begripligt och att gifva domstolarnas åtgärder all möjlig
publicitet, måtte såsom ledande till de gräsligaste följder och
utan tvifvel framstälda af jakobiner, monarkiens och
samhällsordningens fiender, Marats och Robespierres
hemliga anhängare, att, säger jag, dessa afskyvärda förslag
måtte förkastas och, der de ske skriftligen, af
bödelsknekten offentligen brännas.

Alla domaresysslor ansågos fordom i Frankrike som
fasta egendomar, hvilka genom arf, köp, skifte och gåfva
kunde förvärfvas. Detta var öfvermåttan nyttigt och
bör bibehållas. Man vet, att de ting, man under full
eganderätt besitter, alltid varda bättre vårdade än de,
som man blott brukar och nyttjar. Skulle det ej på lika
sätt förhålla sig med sysslor och embeten? När de
anses tillhöra staten och disponeras till dess nytta af
regeringen, så hafva ju innehafvarne icke samma intresse
att förbättra dem, som då de äro deras enskilda
egendom, hvarmed de kunna förfara efter godtycke. —
Dessutom hvad kan vara tjenligare och mera enligt med
grundsatserna för det monarkiska regeringssättet, än att
sysslor gå i arf? Trots allt hvad filosoferna skrika emot
börden, är det dock afgjordt, att själens egenskaper
propageras lika som anletsdragen. Det är lika omöjligt
att sonen af en general kan vara en oskicklig officer,
som att borgarsonen kan vara ett generalsämne. Och
äfvenså förhåller det sig i allmänhet med civila
embetsmäns yrken, ehuru det händt, att uti dem, såsom mindre
svåra än de militäriska och derför äfven mindre hedrade,
parvenyer någon gång hunnit skäligen långt. Skulle ej
sonsonen af en d’Aguesseau alltid vara skickligare jurist
än en bonddräng, utan något juridiskt att brås på? Den.
som nekar detta, kan neka allt, och mot honom gifvas
inga andra skäl än årorna eller Bastiljen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free