Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 ANFÖRANDEN TILL STATSRÅDSPROTOKOLLET.
perades af den enskilda sjelfhämnden, blef, när staten
började att stadga sig, ett af de första föremålen för
verksamheten af en ännu svag samhällsmakt. Under olika
skiften af nationens frihet eller förtryck har, intill våra
dagar, den personliga rätten till heder alltid varit med
samma sorgfällighet skyddad af lagarna och deras
hand-hafvare. Offentligt kränkande af medborgares goda namn
och rykte hänföres redan i provinslagarna och i de
särskilda stadgar, som voro med dem nära samtida, till brott
emQt allmänna säkerheten eller, som denna då i ett skönt
uttryck af aktningen derför kallades, — manhelgden. Då
ännu hade man icke upplyftat sig till den politiska vishet
hvilken ställer i fråga, om icke medborgarens rätt till
heder bör subordineras under förmenta högre statsändamål,
om icke det allmänna rättstillståndet, som likväl utgör
statens bestämmelse och vilkoret för dess bestånd, bör
uppoffrad mot det tillstånd af upphöjd kultur, som förväntas
af en otyglad frihet till smädelse. I berörda tider, af en
nu föraktad råhet, vägde man icke rättigheter mot tommare
abstrakta idéer, icke manhelgden mot det vacklande tycket
eller de utsväfvande drömmarna om allmänt väl, Man
trodde sig icke behöfva, genom ett mödosamt motiverande
af lagarna, urskulda dem för det skydd, de lemnade åt
medborgerlig rätt emot omedborgerligt sjelfsvåld, och, om
man saknade klara begrepp om statens pligt att uppfylla
vilkoret för sin tillvarelse, hade man deraf i stället en
sann och lefvande känsla. Man stadgade således allvarliga
straff för i synnerhet offentligen framstälda, äreröriga
beskyllningar, och långt ifrån att anse dessa
straffbestämmelser såsom inskränkningar af den borgerliga friheten
eller betrakta dem såsom undantag ifrån regel, trodde man
dem sjelfva vara grunder för denna frihet och
ursprungliga regler för samhällsordningen. Redan då insåg man,
såsom XXXV flukker manhelghis balketi i
Sudhermanna-laghen det uttrycker, att opta koma af ondum ordhum
ger-ninga onda, och för att hindra statens återupplösning
genom sjelfhämndens våld sökte man återhålla de retelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
