Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
varit synliga. Väl blef den utur ett notarialbetyg af 1374
hemtade underrättelsen, att en lagbok för Helsingland då
förvarades, med jernkedjor bunden (ligatus catenis ferreish
uti Selångers kyrka, sä förklarad, att denna lag skulle
hafva varit ristad i träskifvor, hvilka fordrat att på sådant
sätt sammanhållas; men Jacob Wilde och Olof Rabenius
vederlade den gissade förklaringen med en ovedersäglig
anmärkning, att ifrågavarande liber legum (så nämnes den
uttryckligen i betyget) blifvit, för att icke borttagas, fästad
vid förvaringsrummet, efter ett då allmänt bruk, hvarom
många gamla böcker med vidhängande jernkedjor uti de
större biblioteken ännu vittna1.
Äfven sedan skrifkonsten, i egentligare mening fattad,
blifvit införd uti Svea och Göta land, sannolikt af de främmande
kristna lärare,som der omsider kunde qvarstanna, torde de
allmänna rättsvanornas uppteckning icke hafva varit en
angelägenhet, hvarmed de få skrifkunnige genast sysselsatte sig.
Utan tvifvel skref man då, likasom nu och i alla tider,
blott för dem, som kunde läsa. Och hvilka voro de ?
Visserligen icke allmänheten af folket, utan endast några mera
bildade deribland. Med ringa färdighet i konsten skref
man väl då icke annat, än hvad dessa förnämligast
behöfde läsa. Och hvad månde det varar Förmodligen den
nya religionens hufvudsatser och ritual; men icke de,
såsom jag förut anmärkt, nogsamt bekanta, ännu enkla
rättsbuden, hvilka folket, vändt och förpligtadt att öfvervara
tingen, der inhemtade, och dess vise ännu ej hade nödigt
att ur skrifter sig lära2.
Vestg.-l., förklara, att Balk betyder egentligen bjelke, men äfven »något
sammanhängande, fortsatt, i allmänhet>.
1 Jac. Wilde: Sveriges beskrifna lagars grund, art ock upprinnelse,
sid-$2. Ol. Rabenius: De /atis litteraturs juridiac in Suecia, p. 94 o. 95
Af detta vigtiga arbete voro blott 112 sidor in qvarto tryckta 1772 \
Stockholm, då författarens död afbröt det. Någon fortsättning deraf i.
handskrift lärer ej hafva funnits.
2 »Deras lefvande lagbok var alla fria männers minne», säger prof
Geijer; afhandl. Om fcodalism och republikanism, i Svea, 1 häft. När rätt*
förhållandena blifvit mera utbildade och flerfaldiga, behöfde lagmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
