Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
utvidgade lefnadsvanor, men icke efter ett eller annat
system af rättsregler, som någon enda eller några få eller
alla företagit sig å viss tid att uttänka, granska och
fastställa1.
Sedan man affallit ifrån den Rudbeckska trosläran, att
Noaks sonson Magog skall hafva utrustat våra stamfader
med lagtaflor ; sedan man vidare upphört att förlita sig på
sannfärdigheten af den utaf Lundius kungjorda gamla
handskrift, enligt hvilken en frigifven Pythagoras’ träl af
götisk börd, benämnd Zamolxis, skall ur en jordkula, der
han tre år igenom suttit och studerat, hafva framkommit
med Sveriges lag fullfärdig; sedan man äfven börjat att
betvifla Odens skriftliga lagstiftning, sådan Wilde och
Dalin den antagit; så har man allmännast återgått till
Stjernhööks varsamma mening, att Uplandslagmannen Viger,
med tillnamnet Spa eller den vise, samt
Vestgötalagman-nen Lumber varit de förste, som i skrift uppfattat den
dittills endast uti plägseder vårdade och fortlefvande
rätten2. Men äfven emot denna mening hafva af Olof Ra-
1 Läsaren behagade anmärka, alt här talas om folkens äldsta
rättsförhållanden. Då dessa vid ett något högre samhällsskick börjat ati
blifva mera invecklade, har visserligen enskilda personers, särdeles
domares, vishet kunnat verka att ordna och närmare bestämma dem, samt
äfven mer eller mindre förändra de gamla rättliga sedvanorna; men
sådan åtgärd har icke varit lagstiftning, efter de nyaste begreppen derom,
och de vise, som dermed befattat sig, hafva ej nödvändigt innehaft
någon dem uppdragen myndighet ad hoc i samhället Dock synes det vara
gifvet, att det fria svenska folkets samtycke erfordrats till betydligare
förklaringar och modifikationer af dess ursprungliga rättsförfattning. Der
historien företer hastiga och totala rättsskapelser ibland folkslag, som
ännu icke uppnått någon filosofisk odling, visa de sig alltid såsom
verkningar af krigiska eröfrares underkufvande eller af religionsstiftares
hänförande välden.
* På ett mindre bestämdt sätt hade, före Stjernhöök, Loccenius
yttrat samma mening i dess Antiquitaies Sueo-Gcthicæ, kap. 2. Stjernhööks
utveckling deraf läses i hans vidtfräjdade arbete: De jure Sutonum 6*
Gothorum vetosto, p. 8 & 9. — Det bör anmärkas, att han, i likhet med
Ericus Olai, Olaus Petri, Messenius, Verelius m. fl., antagit, att Ingjald
Illrådas regering, under hvilken Viger skall hafva samlat sina så kallade
flockar, inträffat i gide och icke, såsom sedermera blifvit beräknadt, i 7:de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
