Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
191
benius blifvit framstälda betänkligheter, hvilka förtjena
åtminstone att noga och oveldigt pröfvas, innan de, såsom
det nu vanligen sker, förkastas1.
Om också det varit möjligt för Viger och Lumber
att skrifva några rättsböcker eller att i trästycken inskära
hela lagverk, och om tron, att de verkligen skrifvit eller
ristat sådana, vore styrkt med ovedersägligare bevis än
de tvetydiga orden derom, som förekomma uti företalet
till Uplandslagen samt i den vid Vestgötalagen fogade
lagman si ängden, hvilka båda handlingar äro öfver sex
hundra år yngre, än då den förre, och fyra hundra, än
då den senare af nämnda föregifna lagstiftare numera
förmodas hafva lefvat; så hafva väl deras, sedan urminnes
tid förtappade, så kallade lagar icke varit annat än
tillfälliga uppteckningar af rättliga fornseder, må hända ökade
med några ordningsbud, som de kunnat bringa folket att
godkänna. Mera nödiga, äfvensom lättare, blefvo sådana
uppteckningar, sedan skrifkunniga klerker hunnit utbreda
och stadga den kristna läran samt införa i folkets af ålder
öfliga rätt nya tillsatser af den kanoniska. Men säkerligen
dröjde det dock länge, innan fullständigare lagböcker blefvo
författade och af myndigheterna i samhället bekräftade.
århundradet e. Kr. f. Ifrån berörda förmodade lagsamling och till
Uplandslagen fastställelse af konung Birger, 1296, hade, efter hans
föreställning, blott något öfver 400 år förflutit. — Dr Schlyter har nyligen
upplyst, att den uti företalet till Upl.-l. redan i Buræi upplaga deraf
inflickade parentesen, att Viger Spa varit utsänd af konung Ingjald,
säkerligen icke funnits i någon gammal handskrift. Upl.-lagen utgifven af
Schlyter, företalet s. LXI.
1 Rabenius, i det förut anförda dfulländade arbetet, söker visa, att
skrifven rätt icke funnits i Sverige före Erik den heliges tid eller medlet
af I2:te seklet. Viger anser han hafva endast efterforskat, ordnat och i
muntlig tradition åt Uplandslagmännen bevarat de gamla rättsvanorna.
Under yttrande, att man må ’åsidosätta det smickrande i nya meningar»,
har Burman, uti dess af Kongl, vitterh.-, hist.- och antiqv.-akademien
belönade och i flere delar lärorika afhandling om Provinslagarnas ålder
m. m.y ogillat Rabenii sats, dock utan att till nog fullständig pröfning
upptaga de skäl, hvarpå den sig grundar. I öfrigt var Rabenii mening
icke så nyhetsdjerf, som, i förhållande till samtida begrepp, Stjernhööks
hade varit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
