Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
offer blidka de öfvernaturliga makter, som deras fruktan
dyrkade, samt förvärfva sig dessas bistånd. Äfven ibland
dem verkade de menniskonaturens ädlare drifter, som i
alla samfund utgöra den inre förbindande och bildande
lifskraften; men de verkade egentligast inom den trånga
kretsen af anhöriga. Kärlek till sin slägt var i detta
mensklighetens tillstånd hvad sedermera i ett vidare utveckladt
kärleken till hela det förbundna samhället blef1. Den var
synnerligen mäktig just derför, att dess verksamhet var
sammanträngd inom en rymd, der hvarje föremål låg hvaije
hjerta nära.
Kriget gjorde anförare nödiga, religionen prester.
Sålunda uppkommo välden, hvilka de förbundna slägterna
erkände såsom gemensamma. Oftast voro dessa välden
hos samma personer förenade; härföraren var, såsom
sa-gorha föreställa Odén, derjemte öfversteprest. Hans bud
vördades då såsom gudarnes, och åt hans tillämpning af
dem gaf den aktning, som han genom tapperhet tillvunnit
sig, en ökad helgd. Denna aktning öfverflyttades på hans
ätt2; sjelf dyrkades han ofta efter döden såsom en ibland
de gudomliga öfvermakt erna.
Denna enkla teckning af borgerliga samhällens upphof
är enlig med de mångfaldiga underrättelser vi ega om råa
menniskohopars sammandragning till krigiska och religiösa
förbund. Den vinner äfven bekräftelse, hvad våra
stamfäder eller stamförvandter germanerna beträffar, af Taciti
beskrifning på deras tillstånd vid den tid af deras
framgående samfundsbildning, då de väl redan voro undergifna
särskilda myndigheter, som i förbund sammanhöllo slag-
1 Det ursprungliga tillstånd, under hvilket slägter ofta krigade mot
hvarandra, var ej mera ett sådant >hellum omnium in omnes>, som Hobbes
antagit, och bevisade ej mera en menniskan medfödd vilddjursaktighet
an det i nyare tider så vanliga krigstillståndet emellan hela samhäUen af
förbundna slägter.
2 Så uppkom i norden, efter Geijers sannolika förmodan, den första
bördsadel. Svea, i häftet, andra uppl. s. 129. Jfr K. F. Eichhorns DetOsdu
Staals und Rechts Gesckichle \ 14 och Jac. Grimm Deutsche Reckts
Alter-thümer, s. 269 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
