Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
rörande fast gods voro således ibland dem, om icke
alldeles okända, åtminstone sällsynta. Tvister om
uppfyllande af kontraktet kunde ej ofta uppkomma ibland dessa
folk, som ej invecklat sig i mångfalden af
idoghetsförhål-landen. Den jurisdiktion, som vi kalla den civila, saknade
följaktligen der i allmänhet föremål. Då den någon gång
kunde påkallas, utöfvades den af flockarnas valda höfdingar,
mera såsom medlande skiljesmän än såsom domare i den
bemärkelse, som vi fästa vid detta ord1.
Deremot ibland folk af så oroligt och våldsamt lynne
som dessa germaners och tillika med så liflig känsla hos
hvar och en af sin och sina fränders manhelgd, skulle
kränkningar deraf å den ena sidan ej sällan ega rum och
å den andra alltid väcka ifvern att hämnas. De kände
ännu icke den lära, hvilken åtskiljer rättigheter efter deras
olika ämnen, och ansågo för lika personliga, som de
egentligen sådana, äfven rättigheterna till de lösa ting, dem
hvar man för sig hade i sin värjo, och som genom denna
kroppsliga besittning samt genom sin egenskap af medel
för hans kraft, t. ex. vapen, hästar, m. m., voro med hans
några underrättelser om de honom bekanta germanernas dåvarande
tillstånd, säger, lib. VI, kap. 22: »Agriculturæ non student; majorque paß
victus eorum in lacte et caseo et carne consistit: neque quisquam agri
modum certum aut fines proprios habet; sed magistratus ac principes in
annos singulos gentibus cognationibusque hominum, qui una coiërunt,
quantum eis, et quo loco visum est, adtribuunt agri; atque anno postalio
transire cogunt.» I Taciti tid torde öfvergången till enskild
jordegande-rätt hafva hos en större del af de germaniska folken inträfiat Han
omtalar fasta bostäder: »Suam quisque domum spatio circumdat» L. c.
kap. 26. Hvad han med arva per annos mutant menat, hafva tyska
häfd-forskare och agronomer på flerfaldiga sätt sökt förklara. Månne icke det
ännu i norden bibehållna odlingssättet, medelst svedjande samt bränning
af mossar, erbjuder den naturligaste förklaringen? Calonius har antagit
den: Opera omnia, vol. I, p. 188—9.
1 >Eliguntur in conciliis principes, qui jura per pagos vicosque
red-dunt.> Tacitus 1. c. kap. 12. — »In pace nullus est communis
magistratus, sed principes regionum atque pagorum inter suos jus dicunt,
contro-versiasque minuunt.» Cæsar 1. c. lib. VI,. kap. 23. Sådana principes
voro förmodligen svearnes i sagorna omtalade fylkes-och häradskonungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
