Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 203
nuvarande landskap finnes jernbyrd icke påbjuden i någon
annan än den verldsliga Skånelagen, och der blott i några ’
få fall, samt uti skånska kyrkrätten af erkebiskop Eskil.
I Östgöta- och Helsingelagarna omtalas den såsom afskaffad.
Det torde likväl kunna ställas i fråga, huruvida jernbyrden
någonsin varit i Sverige ett ovilkorligen förordnadt
bevisningssätt eller blott ett sådant, som den anklagade hade
rättighet att välja? Bruket deraf, ehuru utaf Birger Jarl
och hans son, konung Magnus, förbjudet och af flera
påf-var i allmänhet fördömdt, fortfor likväl, åtminstone inom
Norrland, intill år 1320, då, efter anmaningar af erkebiskop
Olof, rikets råd å nyo gåfvo befallning, att det skulle upp
höral.
osäkert, är perioden dock gifven, nämligen senare hälften af io:de
århundradet, eller nära den tid, då svearnes konung Olof antog kristna
läran. Jfr Kofod Anchers Danske Lov-Historie, i dess Samlede juridiskt
Skrifter, del. I, s. 4 o. f. — I England var väljemålet med glödgadt jern
förbehållet »hominem liberum», hvaremot >rusticus> skulle fria sig med
vattenprofvet, enligt Glanvill, åberopad af Blackstone, Commentaries, B.
IV, kap. 27. Förmodligen derför blef endast det förra infördt ibland
de fria skandinaverna. För qvinnor allena finnes sjudande vattenprofvet
(ketiltak) stadgadt i en gammal biarkeyarret samt i en kristen-ret, intagna
i Paus’ Samling af ganile Norske Love, 2 delen. Så ock på Island efter
Grågås, Festa J>att. c. 55; jfr Schlegel 1 c. p. 87, samt J. Arnesens hl.
RætUrgang% s. 182—3. — Det ordalium, som i Tyskland kallades
Bahr-recht (då en för mord misstänkt fördes att vidröra den mördades lik och
ansågs skyldig, om såren blödde), föreskrifves i Visby stadslag B. I., c.
37. Om ett, dock icke lagenligt, bruk deraf, också i Svea rike, vittnar
en berättelse om några domar öfver missdådare inom hertig Carls
(sedermera k. Carl IX:s) furstendöme, införd i Nya sv. biblioteket, band. 2,
s. 343. Mot qvinnor, misstänkta för trolldom, användes äfven i Sverige,
ännu vid slutet af i6:de och i böljan af I7:de seklerna, profvet med kallt
vatten, ehuru icke godkändt eller omtaladt i lagarna. Bevis härpå
förekomma i protokollet öfver erkebiskopen Abrah. Andreæ gräsliga visitation
uti Linköpings stift 1596, tryckt i v. Troils Handlingar till uplysning i
svenska kyrko- ock reformationshistorien del. 5, s. 360 samt i Hallenbergs
Gustaf Adolfs hist., del. 3, s. 306, der detta prof ock beskrifves.
1 Stjernhöök 1. c. p. 94. — Hels.-lagen Ä. B. fl. 16. — Ehuru
presterna, som vid ordalierna officierade, hade deraf vinning, insågo dock
åtskilliga påfvar, att ett sådant missbruk af religionen förringade dess
helgd. Flera påfliga förbud deremot, hvaraf ètt redan ifrån början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
