Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
mödor. Han kunde aga dem, men med måtta; skedde
det ofhårdeliga, så att de deraf dogo, var han till böter
förfallen och förlorade giftorätt eller arf efter dem1. Om
under hedendomen föräldramakten sträckt sig till
rättighet att utkasta nyfödda barn, hvilka då kunnat af andra
till träldom upptagas2, så har den dock säkerligen aldrig
varit att förlikna med den romerske faderns ;us vitæ et
necis äfven öfver den son, hvilken uppstigit till
konsulatet3. Tvärt om stadgar redan Östgötalagen det då
ovanliga straffet att steglas eller till döds stenas för fader
eller moder, som mördade sitt barn, samt i
Uplandslagen de emot samma straff, då det eftergafs, svarande
böterna af 140 marker för man eller qvinna, som barn
sitt dräpte4. Någon så skändlig emancipation af söner
som den romerska5 omtala ej heller våra lagar. Dessa
hindrade ej en son, som ville gifta sig och blifva egen
bonde, att skilja sig från fädernehuset; men, så länge
han der hade sitt hem, förvärfvade han åt det
gemensamma boet och, såsom det synes, stod för sin person
under faderns målsmanskap, för sina gerningar, så vida
de ej voro urbota brott, under dess ansvar6. Då, lika-
1 Östg.-l. Edsör. B. fi. 18 och 22. Efter landslagen Sår. B. med
vilja, kap. 19, tvebötade den man, som tillfogade sin hustru sår eller
blånader. — Vestg.-l. äldre cod. Bard. B. fl. 4 samt yngre cod. Fr. B.
fl. 6, utsätta böter för den man, som slår sin hustru i allmänt samqväm
tölbänk).
2 Calonius, 1. c. pars. 1. § 5.
3 Livius, lib. 2 kap. 41.
4 Östg.-l. Edsör. B. fl. 21. — Upl.-1. Manh. B. fl. 13. — Redan
Tacitus säger om germanernas förhållande till sina barn: »Numerum
libe-rorum finire, aut quemqvam ex agnatis necare flagitium habetur>, 1. c. kap. 19.
ö Genom en trefaldig diktad försäljning.
6 Sådant var förhållandet åtminstone i Danmark och Skåne, enligt
Kolderup Rosenvinge: Grundrids af den Danske Lov historie, $ qj i andra
uppl. I de egentligen svenska lagarna saknas fullständiga och bestämda
underrättelser om fadersväldets forna omfång; men Stjernhöök, 1. c. pag.
172, samt Carl Lundius, i en dissert.: De jure parentum et libe ro rum, Ups.
1704, föreställa det såsom ett målsmanskap för alla hemmavistande bam
utan afseende på deras ålder, samt äfven för gifta söner under sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
