Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
237
andliga, särskildt försonas. Syndaren sattes för längre
eller kortare tid i bann, d. v. s. uteslöts från kyrkans
gemenskap, och blef ej åter dertill upptagen utan efter
dyrt köpt aflösning, till vinnande hvaraf han i svårare
fall måste till Roms ganga*.
Det presterliga väldet vann styrka icke allenast af
prelaternas växande rikedom utan äfven af deras
skicklighet och derigenom förvärfvade anseende. Klerker
voro länge, om icke de enda innehafvare af färdigheten
att läsa och författa skrifter, åtminstone de deruti mest
öfvade, eller kanske rättare minst oförfarna. Sedan
kardinalen Vilhelmus Sabinensis på mötet i Skeninge år
1248 ålagt alla Sveriges biskopar, vid äfventyr af
interdikt, att inom ett år derefter vara försedda med den
samling af dekretaler, hvilken Raymundus de Pennaforte
ordnat och påfven Gregorius IX såsom laggill stadfästat,
så ernådde småningom det högre svenska presterskapet
en då ovanlig rättskunnighet. Såsom den tidens jurister
och skriftlärda antogos utmärkta män inom detta stånd
till konungarnes kanslerer2 och anlitades i öfrigt att
uppsätta allmänna och enskilda rättshandlingar.
Tvifvelsutan hafva ock prester haft en betydlig del i den
skriftliga uppfattningen af landskapslagarna. Uti företalet till
Uplandslagen nämnes främst ibland de män, som under
lagmannen Birger Perssons (Brahes) inseende den
samma utarbetat, Mæstær Andris Provæst af Upsalum, och
denne prelat underlät väl icke då att göra gällande sin,
ännu i våra dagar fräjdade klerkdom3. Likaledes in-
1 Ibland exempel, se Östg.-l. Kr. B. fl. 30.
7 J. A. Rehbinder, Beskrifning öfver Svenske Riks-Cantlerer m. m.
Den förste kansler, som der anföres, var konung Johan den Unges,
Carl biskop i Linköping, hvilken stupade mot hedningarne i Lifland 1220.
3 Klerkdom betydde i medeltidens språk hvad nu kallas lärdom,.
Ihre Gloss. h. v. En ibland de tidigaste befordrare deraf i Sverige var
domprosten magister Anders And, sjelf utan tvifvel en ibland sin tids
kunnigaste män. Han skänkte icke allenast åt den dåvarande skolan i
Upsala ett hus, jemte underhållsmedel för studerande, utan äfven i Paris
ett hus att begagnas af svenskar, som vid universitetet derstädes ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
