Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
tygar konung Kristofers stadfästelse af landslagen, att
erkebiskopen Nicolaus Ragvaldi till den samma
förnämligast medverkat1. Konung Magnus Eriksson vågade
ej fastställa den allmänna lag, som uti några
omständigheter misshagade presterskapet2, och uti dess å
Suder-marmalagen gifna bekräftelse, sådan Hadorph den
kungjort, synas de stadganden rörande kyrkograf(?) och
testamenten vara undantagna, om hvilka Landzmcennen
ok Biskoper ok CUrke ej sæmt heller over ens komit3.
I odaljorden var likväl den gamla svenska rätten så
rotfästad, att den icke kunde uppryckas af kyrkans
domkraft. Om ock de andlige haft benägenhet att den
helt och hållet omhvälfva, vågade de icke något sådant
försök, sedan de tillräckligen erfarit det motstånd, hvilket
hindrade dem att genomdrifva testamentsfriheten i dess
romerska vidd. De måste nöja sig med att i denna del
och i andra, som omedelbarligen rörde deras
angelägenheter, få kyrkobalkarna så enliga som möjligt med
påfvarnes fordringar, samt intagna i folkets erkända lagar.
studera. E. M. Fants Diss. de institutione juventutis palriæ an/e tempera
i?. Gustavi Adolphi, pars. I, Upsala 1782, p. 9 och 11.
1 Denna stadfästelse på latin är till det mesta ordagrant afskrifven
ifrån påfven Gregorius IX:s å den ofvannämnda dekretalsamlingen. Deraf
synes, huru högt klerkerna skattade det kanoniska lagmönstret. — I öfrigt
förmäles, att begynnelseorden i landslagens konungabalk: Sverikis Rijh
ar aff hedhna wærld samankomit aff Svea Land och Götha, blifvit
dit-satta på anfordran af erkebiskop Nicolaus för att bekräfta, hvad han vid
mötet i Basel påstått om den höga åldern af sveo-göternas välde. C.
Lundii Collegium Juridicum. Mscr.
2 De andliges protest emot Magnus Erikssons lag är anförd af
Wilde i dess Hist. Pragm. pag. 420. Deruti yrkas, att presterskapet icke
måtte genom verldslig lag lida intrång i dess kanoniska rätt o. s. v.
3 Den kongl, fastställelsen af Sudermannalagen, gifven 1327, finnes
aftryckt i Hadorphs företal till Dala-lagen. Lagerbring, som anser den
vara ovilkorlig, ehuru de punkter, hvarom tvist uppstått, der omtalas,
anmärker, att den handling, som Hadorph kungjort, ej kan vara aftryckt
efter något original, emedan Magnus der förer titel af Sveriges, Norges
och Skånes konung, hvilket ej passar till tiden, samt att ordet kyriegraf
måste vara felskrifvet i stället för kyrkogiaf. Sv. R. Hist. 3 delen, sid.
246. — Denna sista anmärknings riktighet har dr Schlyter intygat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
