Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 247
ej blott den kanoniska utan äfven den civila rätten. Dock
är det icke bekant, att några juridiska föreläsningar, i följd
häraf, blefvo vid det nya läroverket hållna eller någon
rättslärare der anstäld. Men erkedjeknen Ragvald
Ingemunds-son, hvilken varit sänd till Rom att hos påfven andraga
detta vigtiga ärende, var en lagkunnig man; han utarbetade
1481 en latinsk öfversättning af landslagen, hvilken i flera
delar eger mycket värde. Den blef 1614 af Johan
Messenius i tryck utgifven, med förändringar och tillägg1.
Till bevarande af svenska rätten, så vidt möjligt var,
i dess renhet tjenade hufvudsakligen det i lagarna
bibehållna bruket af modersmålet. Folkets frihetskraft var
nog stark för att hindra deruti ett intrång af klerkernas
språk; och detta förhållande må så mycket mera bemärkas
och skattas, som nästan alla enskilda aftalshandlingar vid
samma tid blefvo på latin författade.
Vid början af det sextonde århundradet egde väl
svenska folket mycket af sin urgamla rätt bevaradt i den
allmänna lagens bud; men lagord allena gälde föga mot
andliga och verldsliga, utländska och inhemska förtryckares
våld. Till kamp emot detta framträdde Gustaf Vasa, och
hvarje hans seger deröfver blef en rättstiftning af den
forna arten.
Sällan, eller må hända aldrig, har någon regent
utfört så stora verk som Gustaf I med, i allmänhet, så
sparsamt bruk af nya lagar. Han behöfde ej heller att
vid sådana fästa sitt namn för att bereda det åminnelse
hos efterverlden. Pennan förde han bättre än de fleste
af sin tids adliga herrar; men hans flärdfria sinne kände
ingen lystnad att med henne förvärfva ära. Liknande
folkets styresmän i de gamla dagar, ordade han lagbud
och lät dem sedermera, der nödigt var, anspråkslöst upp-
1 Om denna öfversättning af Magnus Erikssons landslag och om
Messenii behandling deraf, se doktor Schlyters företal till Upl.-l. pag. LXX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
