Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
tecknas. Så, utan att for ständerna i Vesterås 1527
framlägga en omskapad kyrkobalk, afskaffade han då den
påfliga rätten; utan att genast föreskrifva en ny fullständig
ritual införde han småningom och stadgade den rena
evangeliska läran.
Svårligen hade han ock kunnat under de första åren
af sin regering åstadkomma något vidlyftigare lagverk1.
Sjelf hade han hvarken lust att sysselsätta sig med ett
sådant arbete eller ledighet dertill från angelägnare värf;
och under den brist på skickliga embetsmän, hvaröfver
han ofta klagade, fans det förmodligen ingen, åt hvilken
han ville det anförtro.^ Var någon duglig dertill, så
upptogs hans förmåga och flit af ärenden, hvilka ej tålde att
för ett mindre nödigt, om också mera lysande, åsidosättas.
De bättre hufvuden, som Sverige under den
föregående tiden egde, hade Kristians bödelsyxa afhuggit.
De få sparade hade derför att tacka sin mer eller mindre
uppriktiga tillgifvenhet åt det välde, som Gustaf snart
derefter störtade, samt voro mot honom och hans afsigter
vidriga. Han måste således till sitt biträde uppsöka nya
män, hvaribland en större del nödvändigt saknade den
skicklighet, som då, nästan med uteslutande rätt, tillhörde
katolska presterskapet.
Från detta hade likväl konung Gustaf tillvunnit sig
en, om Luthers lära underrättad och henne gillande, äldre
man af utmärkt skicklighet, magister Laurentius Andreæ,
hvilken han antog till sin kansler2. Genom hans bemedling
1 Uti de 1524 i Vadstena beslutna artiklar säges vfil, att llagåoken
skulle varda förbättrad, som förra var belefvadt»; men hvaruti förbättringen
borde bestå och huru vidt sträcka sig, synes icke. Stiernman, Riksdagars
och mötens beslutt 1 del., s. 34.
2 Celsius, Gustaf I:s historia, i del., pag. 187, säger, att Laur. Andrese,
då han, före 1523, gjorde bekantskap med Olaus och Laurentius Petri,
var en man till hög ålder, och blef nu en sjuttioärs lärjunge under en
ynglings anförande. Denna åldersberäkning är ej sannolik. Laurentius
Au-dreæ dog först 1552 och var väl då icke 100 år gammal. Hans
öfversättning af Nya testamentet, som gjordes efter 1523 och utfärdades af
tiycket 1526, var ej ett gubbarbete. Derom se Nytt förråd af hqndlirtgar
rörande nordiska historien, s. 112 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
