Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
249
förband sig konungen vidare tvenne unga män, som med
grundliga studier under Luther och Melanchton hade
utbildat ypperliga själsgåfvor, bröderna Olaus och Laurentius
Petri. Dessa tre voro under flera år hans kunnigaste
rådgifvare, synnerligen i allt, som rörde kyrkoreformationen.
Men ehuru denna stora och främsta angelägenhet
utgjorde hufvudföremålet för deras verksamhet, betienade
de konungen äfven i andra regeringsärenden. I förening
med flera svenska män bildade de, efter vårt sätt att tala,
hans första ministère, hvars syftemål tyckes hafva varit
att vårda Sveriges gamla rätt, sedan den blifvit renad från
främmande tillsatser och, så vidt tidens förhållanden det
medgåfvo, återstäld till lif och kraft i samhället.
Sedermera sökte, såsom jag längre fram skall visa, tvenne tyskar,
hvilka intalat sig i konungens förtroende, att gifva hans
regering en annan riktning.
Olaus Petri var af ett särdeles kraftfullt, derjemte oroligt
lynne, och, så länge han icke misshagade konungen, skulle
hans fria tänkesätt, om hvilket hans mästerliga krönika
nogsamt vittnar, nödvändigt inverka i styrelsen. Han var
äfven lagkunnig och meddelade utan tvifvel konungen
äkta svenska rättsbegrepp.
Med skäl anses han hafva författat de förträffliga
domareregler, hvilka under mer än tvenne århundraden
gält och ännu gälla såsom en, väl icke af öfverheten
uttryckligen bekräftad, men dock allmänt godkänd
undervisning om domareembetets bestämmelse och om dess
rätta utöfning1. Vore ock ibland dessa regler en och annan
1 I Palmsköldska samlingarna (Juridica, tom. 2) förekommer en så
lydande anteckning: »Domarereglerna förmenar Jonas Billovius vara
sammanskrifna af Olaus Petri Neric., det han säger sig hafva fått
underrättelse om af en gammal bok.» (Billovius blef 1699 juris adjunkt,
derefter akad.-sekreterare och slutligen år 1711 phil. mor. professor i Upsala.
T 1712.) —J. G. Hallman, i 01. och Laur. Petri lefverne, s. 107, förmäler
det vara »utaf den olyckeliga mag. Martini Helsingi, konung Erik XIV:s
sekreterares, egenhändiga anmärkning igenfunnit, att mäster Olof har
^ammanskrifvit domarereglerna». Detta hafva ock såsom säkert antagit
Nehrman, i sin Processus Civilis, och Calonius, i dissert. De elicienda in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
