Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 251
frimodig protest mot de missbruk af både den andliga
och verldsliga domaremakten, som, för att inbringa
sakören, länge varit öfvadt1. »Domaren», heter det, »förer
Gudz befalning til at döma rätt.» Detta skulle, efter våra
begrepp, kunna så tolkas: domaren har att döma rätt efter
sitt samvete, och icke orätt efter någon mensklig befallning.
Men, säges det vidare, »therföre bör honom medh all macht
vinlägg]a sigh therom, att han veet hvad rätt är. Ty
såsom han icke tjänar till en prädikare, som icke veet hvad
i skrifftene står, och hvadh grund och mening ther uthi
är, så tjänar han ock icke til en domare, som icke veet
hvadh lagen inneholder, och hvadh grund och mening
ther uthi är, och huru the brukas skole.» Domaren
förmanas derefter att betänka, att »såsom han är sjelff Gudz
befallningsman, så hörer ock folket, som han döma skal.
Gudi til», att domareembetet är »för then menige mans
bästa insatt och icke för domarens egit bästa», att »lagen
är icke gifvin för saköre skuld, utan för rätt skuld, then
menige man till nytto och gagn, och icke till olagligh
beskattningh, skada och fördärf!*» o. s. v. Alla dessa
satser uppenbara en sådan protestantisk anda som Olai
Petri och synas tydligen ådagalägga domarereglernas
samband med kyrkoreformationen.
Derom vittnar äfven den lära om straffrättens grund
och syftemål samt om juridisk bevisning, som de emot
det då rådande lagskipningssättet framställa. Evangeliska
— om denna benämning må gifvas åt rättsbestämmelser,
hvilka, såsom de lutherskt religiösa, utgå från en ren,
ursprunglig källa — voro utan tvifvel reglerna: »att alt straff
bör vara til förbättring och sådant, om möjeligt är, att
thet icke förhindrar honom som straffat varder, til att
bättra sigh»; att »ther åklagaren hafver ingen skäl medh
sigh eller bevijs, eller och lijknelse til sin klagemål, ther
1 Skulle domarereglerna vara af Olaus Petri författade, vid eller
efter den tid, då han föll i konungens onåd, hvilket är nog troligt, så
kunde de hafva inneburit en särskild protest mot den omsorg att inbringa
sakören åt kronan, hvilken visar sig i konungens da vidtagna författningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
