Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
3M VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
den tilltalade, då han bestred käromålet; att nämnden
bestod, åtminstone vid hvarje ting, af samma personer för
alla mål; samt att, der gerningen hänsköts till dess
ran-sakning, hvilket ej alltid eller ens oftast hände, bestämde
dock lagmannen domen.
Konungen ansåg ännu sin makt att i brottmål göra
nåd vara inskränkt af målsegandens rätt till hämnd eller
till förlikning1. Ett bevis derpå är bevaradt uti dess bref
till en fattig danneqvinna och hennes söner vid Salberget
tempore Birgittæ 1530. Bemälda qvinnas son, »Herr Erich
i Eed», hade blifvit ihjälslagen af dess »capelian Herr
Jöns», hvilken var häktad i konungens fängelse. För denne
dråpare hade konungen af barmhertighet »gjort bön och
ord» till den dräptes bröder, Påfvel och Mats, begärande,
att slägten ville benåda honom till lifvet, till redelig och
nådig mansbot, hvarpå de ock gifvit konungen »godt svar,
så mycket som dem varit till att göra». Samma begäran
förnyade nu konungen till modern och den dräptes öfriga
sky Idemän, i följande ordalag: »Efter Wij icke annat
befinna kunne uthan att I göre ther utinnan Gudhi och
Edhar jemkristen en stoor tjenst och välgerning, och är
bettre att han leffver och gör något godt för sig och
honom som framfaren är, Gudh hans själ nådhe; är och
’ Hela slägter, äfven inom de lägre folkklasserna, bibehöllo ännu
vanan att sjelfva hämnas dråp af en anförvandt En bonde, Jon
Fadersson i Linderås socken, hade i sällskap med en man, hvars hustru blifvit
våldtagen och misshandlad af en »Niels Taskemakere», ihjälskjutit denne,
såsom han påstod, i nödvärn, samt derefter kommit på flykten. Han ville
lagligen försvara detta dråp, äfven dermed, att Nils förut varit fridlös
dömd för stöld; men för att kunna i trygghet söka rätten, utverkade han
sig konungens skyddsbref af den 10 Januari 1538. Deri säges: »Nu gå
fören:de Niels Taskemakeres slecht till och vele feijde förb:de Joen
Faders-sön for samme sak skull, så att the icke vile städhje honom till lagh eller
rätta, thet Oss icke synes rätt eller skäl vara.» Konungen tog derför Jon
uti sitt »Kongl, hengnn, vern, friid och försvar till rette» och förbjöd aüa,
synnerligen den dräptes slägtingar, att göra Jon Fadersson härutinnan
hinder och förfång, vid konungens ogunst och det straff som lagen
stadgade. Detta kongl, bref är infördt i Loenboms HisL Archwum, 1 stycket,
s. 18 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
