Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
makt och myndighet uti Vestergötland, i dess frånvaro,
åt ett kollegialiskt sammansatt så kalladt regemente1
Ledamöterna deraf voro landskapets ståthållare2, en
konungens underkansler, fyra bisittare eller medråd, en
konungens sekreterare samt i vissa fall ridtmästaren för
en till ordningens vidmakthållande umridende rote. Det
tillhörde detta regeringskollegium att utöfva konungens
högsta domsrätt inom provinsen, att hafva vård och
tillsyn öfver all kronans uppbörd, dess regalier, länegods.
gårdar m. m., samt ändtligen att skydda och främja en
god ordinantia eller politia.
Likasom den vestgötska landtregeringens hela
inrättning var den sistnämnda bland dess befattningar en
från Tyskland lånad nyhet. I de äldre lagarna och i
särskilda stadgar förekomma väl åtskilliga ordningsbud
af enahanda syftning som den ifrågavarande
regements-formens. Men här uppträdde i större vidd och under
det främmande ordet politia för första gången i Sveriges
lagstiftning ett sväfvande rättsbegrepp af framtida
gränslös användbarhet. Kort förut hade man ock i Tyskland
börjat att sammanfatta och under benämningen af
Policei-ordnung kungöra tillfälliga lagstadganden, som ansågos
nödiga för att betrygga samhällets lugn och främja dess
väl, men som icke kunde införlifvas i det strängt
bestämda allmänna rättssystemet3. Dels gåfvo inre
orolig-heter anledning till sådana polisordningar, dels ersatte
dessa, efter kyrkoreformationen och der den kanoniska
lagen förlorat sin giltighet, presterskapets makt att
bestraffa förbrytelser mot sedligheten. Den främmande
kommo ej oftare, än när konungen fann för godt att kalla dem till
samfälda öfverläggningar. Se friherre Sh. Rosenhanes afhandling om Svea
rikes råd (vid rådslängden af C. H. Uggla), s. 29.
1 Benämningen var tysk. Den nyttjades i samma mening af kejsaren
Maximilian, i dess Oninung des Regiments tu Augsburg ijoo. Schmausis
Corpus Juris puàlici, s. 46.
2 Dertill utnämndes nu Gustaf Olsson (Stenbock) till Torpa.
Stiernman, Hàfd.-minne, 2 del., s. 231.
3 Eichhorn 1. c. \ 530.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
