Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
biskopen och lagmannen dertill utsåge, hafva makt att
döma konungs dom, med biträde af tolf edsvurna män,
»tillskipadhe i hvarjo laghsaghu, samtychte och valde
och tilnämnde af konunge och landsmannom
Rättegångssättet inför regementet var ej heller enligt med
gammal svensk sed. Endast i ringare mål fingo parterna
muntligen kära och svara; men i ^Ua saker af någon vigt
skulle det ske skriftligen2. Blott vissa ord efter
bestämda formler hade käranden, då han inlemnade sin
skrift, och svaranden, då han begärde del deraf, tillstånd
att uttala. — I öfrigt stadgades, att häradshöfdingar och
domare, äfven lagman, icke finge uti halssaker och
ed-söresmål afsäga dom, utan skulle underställa den
regementet och inhemta dess undervisning; att för detta
ändamål parternas klagomål och svar samt vittnens
berättelser vid underrätterna skulle granneligen uppskrifvas
samt till ståthållaren och regementet öfversändas3; att
alla andra mål skulle ransakas och slitas vid
häradstinget inför häradshöfdingen och nämnden, efter som
sedvana vore i landet och lagen utvisade; att den part,
som med sådan.der afsagd dom ej ville åtnöjas, hade
1 LL. Tingm. B., kap. 10 jemf. med Kon. B., kap. 35.
2 Följden af detta förordnande, om det haft bestånd och kommit
att utsträckas till alla landsorter, skulle hafva blifvit, att ett advokatskrå
tidigt bildat sig i Sverige såsom i andra riken. Härutinnan, äfvensom 1
åtskilligt annat, röjer Vestg. regementsformen efterapning af den tyska
rikskammarrättsordningen af 1507, i hvars 5 ar», förbjöds parterna att
muntligen anföra mera än vissa ordformler.
3 Dessa förordnanden voro sannolikt föranledda af kejsar Carl V:s
Peinlichc Gerichtsotdrmng af 1532, hvilken, i öfverensstämmelse med äldre
tyskt rättsbruk, stadgade (flerestädes och slutligen i art. 219), att lägre
domare skulle uti tvifvelaktiga fall söka råd hos öfverrätter eller rättslärda,
innan de dömde till lifs- eller svårare kroppsstraff. — Underställningsmålens
erforderliga beskaffenhet är i Vestg. regementsformen icke skarpt bestämd.
På ett ställe säges, att underdomare skola skjuta under regementet »de
vichtigaste saker och synilerligen alle haalssaker, hvilcke uti Sveriges
be-skrefne lag icke så beskedelige och klarlige medh theris straff och poen
uthtrychte äre, uthan hafve någet tvifvelsmåhl uppå sig»; på ett annat
ställe stadgas detta mera ovilkorligen om »the vichtige halssaaker eller
cdzöres brutt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
