Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 2,267
att efter lag »appellera» under lagmannen och, om sakerna
vigtiga vore, vidare under det kungliga regementet; att
inga halssaker skulle af annan än konungens person
med dess »egit öpne beseglede remissions- eller
vänskapz-breff tillgifne och benådede blifva»; att ingen fogde måtte
uti »bänkie ting», såsom nog ofta förut skett, för mutor
och egen fördel förlika och nedtysta brottmål, den kongl,
kammaren till men, Gud allsmäktig till förtörnelse och
lagen till injurie; att till förekommande häraf hvarje sak
skulle uti ett register inskrifvas och fogdarne för sådana
sakören göra inför kongl, kammaren en »synnerlig
regen-skap frå perdzel till perdzler»; att alla rättshandlingar och
allt hvad i regementet rådslaget blefve måtte
»synnerligen registreret och protocolleret» samt registret en gång
om året till konungens höga regemente uppskickadt
blifva. Alla Vestgöta-regementets domar och beslut skulle
utgå, icke under ståthållarens och hans medråds namn,
utan i konungens, samt undertecknas »ad mandatum
Domini Regis in Concilio» af ståthållaren, underkansleren
och sekreteraren1.
I den svenska laghistorien är regementsformen för
Vestergötland af sådan märklighet, att jag ansett mig
böra framställa det förnämsta af dess innehåll. Den
uppenbarar konung Gustaf I:s afsigt, troligen honom
ingifven af hans tyske kansler, att tillegna sig andra
regenters verkningsmedel och styrelsesätt och att bringa
sin regering under ett sådant skaplynne i närmare
1 Om Vestgöta regementsform har Erik Sparre gifvit det allmänna
yttrande, att »Conrad von Pyhy, hvilken emot rikets lagh och frihet sattes
öfver alla infödda i riket, understöd sig att göra en ny landsstadga bredvid
och endeels emot Sveriges beskrefne lagh». Postulata Nobilium. Vid
riksdagen i Norrköping 1604 blef denna landsordning ständerna föreläsen
och funnen i åtskilliga delar nyttig, hvadan de beslöto, att den samma
skulle granskas af de män, som hade att öfverse lagboken, samt »efter
tidens lägenhet rättad och förbättrad, vid lagen varda publicerad och
vidmakthållen». Riksdagsbeslutet, 12 punkten, hos Stiernman, 1. c. 1 del.,
sid. 558. Detta blef dock aldrig verkstäldt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
