Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 2,269
en förblandning af tvenne begrepp, som då voro föga
utredda och hvilka en kraftfull konung skulle hafva
svårare än någon annan att åtskilja, nämligen dem af
imperium och dominium. Gustafs regerings välde, ännu icke
hotadt af Dackes uppror, tycktes omsider vara stadgadt.
Dess ärftlighet hade Pyhy bragt några af rådet och af
den förnämsta adeln samt trenne biskopar att i Örebro
1540 antaga och med ed på konungens blotta svärd
bekräfta. Denna tillställning väckte genom sin
oformlighet missnöje1; men sedan konungen 1543 afsatt och
straffat sin tyske kansler, som förslösat honom betrodda
medel, visade sig rikets härigenom tillfredsstälda
ständer vid deras möte i Vesterås 1544 beredvilliga att
lagligen fastställa den föreslagna arfföreningen. Emellertid
hade de främmande rådgifvarne betraktat konungens
välde såsom en länsherres; sjelf tyckes han hafva
förestält sig det såsom en svensk husfaders eller godsegares.
Efter båda åsigterna skulle det innebära mera än
rättigheten att styra riket och förvalta dess tillgångar.
Då jag föresatt mig att egentligen undersöka den
enskilda rättens utveckling, kan jag endast med afseende
allt, som kunde efter äldre »onde och skröpelige ordinantier» vara emot
denna hans »constitution, ordinantia, stadga eller reformation», skulle man
*platt aflägg]a, afskaffa, derogera och till intet göra».
1 Derom yttrar sig Erik Sparre i skriften Pro Lege, Rege et Grege
sålunda: »Är vetandes, att det som skedde i Örebro icke var någon
allmännelig stadga eller fullkommelig arfförening, utan allenast en edh,
hvilken någre af rådet och någre af de förnämste samt två eller tre
bisper gjordhe.» Han anmärker vidare, att de som aflade denna ed icke
voro »på någon handeli utaf samptelige riksens ständer sammankallade
eller fullmechtede», samt att den skedde »på synnerligit sätt och med
främmande ceremonier, som i vår lagh intet finnes och näppeligen någor
annorstädes, utan, som klarligen synes, utaf en lättfärdig svärmare
up-tenkt, ben:d Conrad v. Pyhy». — Edén, som läses i Tegels Gustaf I:s
historia, 2 del., s. 121, samt i Stiernmans bihang till Riksdagsbeslut, s. 9,
hade blifvit svuren af sjutton personer och bland dem v. Pyhy, främst
stäld, samt Norman. Erik Sparre, hvars fader Lars Siggesson var en af
dem, som aflade denna ed, ogillade icke kronans ärftlighet, utan blott
sättet hvarpå saken 1540 bedrefs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
