Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
på denna vidröra statsrätten. Närmast äro de förbundna i
frågor öm egoväldet till Sveriges jord. Pyhys och Normans
utländska begrepp derom, styrkta af den förres verkliga
eller föregifna rättskunnighet, gynnade det begär efter
egodelar, hvarmed Gustaf numera beskuggade glansen
af sin första ära. Men han lät sig likväl icke af dessa
begrepp förledas eller af detta begär hänföras till någon
allmän plan att mot enskilda undersåtar göra gällande
den eganderätt till riket, som han trodde sig såsom
*arf-konung> innehafva, och på grund hvaraf han äfven
upprättade sitt ovisa testamente.
Konung Gustaf I:s hushållningsförfattningar, i
synnerhet sedan von Pyhy tillvunnit sig dess förtroende, voro
visserligen i många fall stridiga mot den allmänna
landslagen och liknade alltför mycket en godsherres
egenmäktiga föreskrifter till sina landbönder. Det torde dock
icke böra antagas, att de utgingo från några bestämda
och i konungens sinne stadgade grundsatser, utan
snarare att de voro tillfälliga yttringar af dess
regeringsdrift, ömsom styrd af rent nit för folkets väl och ömsom
missledd af sorgfälligheten att vårda samt af åtrån att
föröka kronans inkomster. Icke sällan voro de med
hvarandra oförenliga. Än erkände de skattebondens
eganderätt till sin jord, och än bestämde de sättet, huru
den skulle skötas samt afkomsten deraf
användasStundom inskränkte de äfven frälsemannens frihet att
förordna om sin odaljord2. Man må alltså icke bemöda
sig att sammansätta dessa författningar till ett system
eller från en och annan af dem härleda vidsträckta
rätts-följder. I synnerhet äro dertill otjenliga de efter senare
förhållanden missförstådda förordningar och bref af
konung Gustaf I, hvilka rörde anläggning af nya hem-
1 Ett bevis på sådan stridighet innefattar KongL brefvet af den 15
April 1541. Bilagan n:r 3 vid grefve Bjelkes tal.
2 Till exempel genom det förut anförda stadgandet i Vestg.
reg.-form, att frälsemän icke utan konungens samtycke finge sälja eller för*
panta sina gods.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
