- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
271

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.

2,271

man å ödemarkerna, särdeles inom rikets norra
landsorter. Man har förbundit dem med det föregifna
Helge-andsholmsbeslutet; men detta var väl då ännu icke
till-skapadt eller frambragt, ty i sådant fall hade det
säkerligen blifvit ofta åberopadt till styrka för konungaväldet.
Rättvisligen ansåg Gustaf I nödigt att ordna
inkräkt-ningarna af det ännu lediga landet och att begränsa de
gamla bygdelagens områden så, att nya odlare icke måtte
sakna lägenheter att intaga och upprödja till hemman
»der de med äran sig berga ville1». Denna begränsning
var icke oskälig, då det stadgades, att »ingen måtte
inhägna under sin bolstad, androm till skada, mera än
han kunde vara fullsätes uppå och sjelf fara och fika
betröste2». Bygdelagen i Norrland ville »egna under sig
ödeskogarna till sträckor af fyra eller fem mil eller till
äfventyrs mera» och »icke unna fattiga män, som hvarken
hus eller jord hade,» att der upptaga tjenliga
odlingslägenheter3. Med omsorgen att afskaffa detta missbruk
och att bereda utvägar till försörjning och sjelfständighet
åt den tillväxande folkhopen förenade konungen en i
detta fall oklanderlig omtanke att föröka kronans
inkomster genom de nya hemmanens skatt. Men det är
icke troligt, ännu mindre säkert, att dessa skattskyldiga
hemman då* ännu blifvit annorlunda ansedda än de äldre
på lika sätt tillkomna. Väl sades i Kongl, brefvet af
den 20 April 1542, att de obebyggda markerna hörde Gud,
konungen och Sveriges krono till*; men i förhållande till
de begrepp, som v. Pyhy och Norman då gjort gällande,
inneburo väl dessa ordalag intet anspråk på en särskild,
konungen tillkommande eganderätt till sådana ännu oin-

1 Kongl, brefvet till menige man i Ångermanland och Medelpad af
den 20 April 1542; bil. n:r 4 vid grefve Bjelkes tal. Kongl, plakatet till
Nordlanden af år 1559. Botin, Om sv. hemman, 1 del., s. 481.

2 Kongl, mandatet af den 4 April 1546. Botin, ibid.

3 Ofvan anförda Kongl, brefvet af den 20 April 1542.

4 På denna fras har man i senare tider lagt synnerlig vigt. — Om
slutsatser i statsrätten, dragna från andra fraser, se Wildes anmärkningar
i dess Hist. pragm., pag. 576.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free