- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
275

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 2,275

tre inom lagsagan bofasta män, af hvilka konungen borde
utnämna en. Likaledes hade konungen att till
häradshöfding välja en ibland tre inom häradet boende män,
som lagmannen med tolf af häradsmenigheten utsedda
valmän föresloge1. Dessa lagens föreskrifter hade väl
icke under den förflutna tiden alltid blifvit iakttagna2,
men de voro likväl då ännu gällande, när de ärftliga
länsinrättningarna samt de privilegier, som konung Johan .
III år 1569 beviljade adeln, utan att dem upphäfva,
be-togo dem sin kraft.

Hertigarne egde jemte andra rättigheter, hvarom
tvister uppstodo, de ostridiga att uppbära alla kronans
årliga räntor och konungs-sakören inom furstendömena,
att der utöfva domsvälde och att tillsätta åtminstone
häradshöfdingar såsom sina underdomare3. Samma
rättigheter tillegnades grefvarne och friherrarne inom så väl
deras ärftliga förläningar som deras och deras husfruars
egna godsområden4. Riddare och de män af den meniga
adeln, som nyttjades i konungens råd, fingo under sin
lifstid uppbära af sina landbönder konungs-saker, men
icke häradshöfdinge-saker, så framt de icke hade någon
häradsrätt sig af konungen förlänt. Åt den öfriga adeln
deremot blefvo öfverlåtna »de saker med deras egna
landbönder, som häradshöfdingarne och domarne till-

1 LL. Tingm. B., kap. 1 och 2.

2 Icke sällan hade konung Gustaf I omedelbarligen utnämnt
lagmän. Ibland andra bevis derå förekommer i Ol. Rabenii Disseri. de
An-tiquis Vestrogothiæ Legiferis, pag. 46, ett denne konungs bref af 1529,
hvarigenom han till lagman i Vestergötland förordnade Carl Eriksson
(Gyllenstierna), med tilläggning, att denne vore en ung man, som behöfde
godt, lagkloke män med sig, hvarför konungen bjöd sina trogna män af
frälset och adeln samt häradshöfdingarne, att de skulle vara den unge
lagmannen följaktiga och biståndiga, när han dem derom tillsade. Se
ock Stiernmans Höfd.-minne, del. 2, s. "99.

3 Ol. Celsius, Diss. de digniiate ducaü in Svecia, præs. J. Ihre., Ups.
1740. Om furstarnes makt att tillsätta lagmän var ofta tvist.

4 Adl. priv. af den 9 Juli 1569. — Friherrebrefvet för Nils
Gyllenstierna af den 4 Juni 1570, i Sv. Brings Saml. af handlingar i svenska
historien, 3 del., s. 222 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free