Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
ofta uppkallades att i sina förtryckares inbördes fejder
taga del. Såsom vedermälen af rättsbegreppens
utbildning förtjena likväl ifrågavarande strafflagar
uppmärksamhet. De bidrogo ock i sin män att befordra
brottmålslagstiftningens öfvergång från dess ursprungliga
syftning att ordna sjelfhämnden till den att återhålla
missgerningar genom en derifrån afskräckande användning
af statens kraft. I synnerhet voro nu likasom tillförene
hof- och gårdsrätterna tjenliga inledningar till ett
allmännare straffsystem af bestämd stränghet. De voro
egentligen lagar af husbonden för enskilda tjenare och
kunde lättare än hela samhällets handhafvas. Sålunda,
då efter landslagen dråpare, som på flykten kommit
men sedermera instälde sig för rätta, endast dömdes att
rymma landet, intill dess han förlikt sig med
målseganden, hvarefter han skulle till konungen och häradet
erlägga bestämda böter1, så stadgade i öfverensstämmelse
med de äldre gårdsrätterna hertig Carls af år 1590, att
dråpare, hvilken rymde undan känd gerning, skulle lika
straffas till lifvet som den, hvilken på färsk gerning
blifvit gripen2. I de äldre och nyare gårdsrätterna hotas
flerestädes med sådana straff, som i landslagen dels icke,
dels blott i ett eller annat fall förekomma, hvaribland
fängelse vid vatten och bröd3. Svårligen hade i de
äldre tiderna detta ifrån den kanoniska rätten lånade4
straff kunnat användas utom områdena för huslagars eller
stadsrätters verksamhet.
Lagskipningen var i öfrigt under denna tid regellös
och godtycklig. Derom vittna i synnerhet åtskilliga bref
af konung Johan III till hans befallningsmän och fogdar,
hvaruti straffen för begångna brott bestämdes, innan ännu
1 LL. Dr. B., kap. 12.
2 Just.-verket, s. 95.
3 Ibid., s. 97. Jfr Magnus Erikssons gårdsrätt af 1319, Margaretas
m. fl., hos Hadorph vid Bjärköa-rätten. LL. Kon. B., kap. 9. Visby
St.-l., bok i, kap. 16.
4 J. H. Boehmer, Jus Eccl. proUstantium, tom. 3, pag. 926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
