Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 2,289
han motstått dennes lärares och rådgifvares Beurrei ifriga
bemödanden att förvända denna reformation titi en
kalvi-nistisk förstörelse af gamla religionsbruk, hvilka, utan att
underhålla vidskepelsen, underhöllo, väckte och upplyftade
folkets andakt. Så länge han lefde, vågade icke heller det
papistiska anhang, som tillvunnit sig konung Johan UI:s
sinne, att framställa den bekanta liturgien. År 1571, tvenne
år fore sin död, utgaf han med konung Johans samtycke
Then svenske kyrke-ordningen, hvilken det följande året
äfven bekräftades af rikets presterskap vid ett allmänt
kyrkomöte i Upsala1. Ehuru genom särskilda författningar
tid efter annan i vissa delar ändrad och utvidgad, tjenade
den svenska presterskapet och församlingen till efterrättelse,
intill dess efter många förslag och öfverläggningar den
ännu gällande kyrkolagen af 1686 blef faststäld.
Den begränsning af biskoparnes domsvälde, som i
Vesterås ordinantier af 1527 och 1528 utstakades, är uti
erkebiskopen Laurentii Petri Nericii kyrkoordning
sorgfälligt iakttagen. Der säges uttryckligen, att »kyrkionnes
dom icke går på någors menniskios lijff, lekamen, godz
och äghor, hvilken öffverhetenne tilkommer».
Föreskrifterna för användandet mot uppenbara syndare af
kyrkoplikt och mot ihärdigt lastbare af bannlysning äro gifna
med den yttersta omsorg att förekomma sådana missbruk
af dessa andliga tuktomedel som de förut öfvade
papistiska 2. Vid bestämmandet af brottsliga presters behandling
skiljes det »verldsliga straff», hvartill en sådan skulle göra
sig förfallen, från det ecklesiastika, afsättning från embetet.
Om äktenskapssaker heter det, »att ändoch the meer lyda
under verldzlig dom än kyrkionnes, likväl effter the nu
så long tijdh, nemliga nästan alt sedan öffverheten kom
til christen troo, haffua varit under kyrkionnis dom och
domare, måga the ock så ännu bliffua, synnerliga effter
’ Stiernmans Rtksd.-beslut, I, s. 328. Jfr Wilskmans Eckl.-verk, s. 380,
der detta kyrkomöte orätt kallas riksdag.
2 Att konung Johan III åter införde en hård kyrkoaga, synes af hans
ofvan anförda benådningsdomar.
Järta, Skrifter. /. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
