Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
och mongahanda i samma saker sigh tilldragher, som sjel
och samvett an rörer». Dock skulle, när svårare frågor
förekomme, som ej kunde slitas utan genom
»öffverheten-nes macht och authoritet», biskoparne »slikt skjuta henne
i händer». Äktenskap borde ej tillåtas emellan skylda och
besvågrade inom femte led, med mindre synnerliga skäl
kunde förekomma att det medgifva1; men den i kanoniska
lagen antagna andliga frändskapen emellan faddrar skulle
ej mera såsom ett giftermålshinder gälla. I öfrigt skulle
presterna förmana folket, att de »med giftermål icke vore
för hastige», såsom det nu ofta skedde, att man fästade
äktenskap uti »ölsmål och afftonsnack». Utan att någon
bestämd ålder utsattes, förordnades blott, att barn och
öfvermagar skulle presterna icke sammangifta. Såsom
allmänna skäl till äktenskapsskilnad godkändes, jemte
bevisligt adulterium och malitiosa desertio, äfven det, att
någon af »naturligh breck, eller elljes af någrahanda ofall.
till echtenskap platt odugeligh vore».
Det kanoniska förbudet mot presters äktenskap hade
efter reformationen förlorat sin giltighet. I följd häraf
inträdde de såsom makar och fäder i nya rättsförhållanden.
Dessa bestämdes i begynnelsen efter allmän lag; men vid
sin kröning 1569 förordnade konung Johan III, enligt det
då samlade presterskapets begäran, att med giftorätt i
presterliga hus äfven å landet skulle så förhållas, som
stadslagen stadgade2. Detta förordnande, utsträckt till
delning af brdstarf efter prester, bekräftades i prestestån-
1 Frågan om lofligheten af äktenskap emellan syskonbarn var redan
under sextonde århundradet ett tvisteämne. Vid kyrkomötet i Upsala 1572
förklarade presterskapet, i enlighet med erkebiskopens mening, att »ehvari
man i denna saken disputerade och handlade, kunde dock presterskapet
aldrig derpå retteligha försäkrade varda, att giftermål sydzkonebarn emellan
icke vore mot naturligh och Gudz beskrefna lagh». Stiernman,
Riksd,-beslut, i del., s. 330.
2 Wilskman, Ecklesiastik-verk, s. 26 och 218. Jfr Nehrman,
Förtias-/tingar öfver Ärfdabalken, s. 13 o. f„ hvarest dock oriktigt säges, att
konung Johans stadgande, hvilket endast angick presthustrurs giftorätt, tillade
söner och döttrar efter prester jemnlika arfslotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
