Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
2,481
Då dessa lagförslag med hvarandra jemföras, röjer sig
genast en högst betydlig skiljaktighet dem emellan, ej
endast i särskilda bestämmelser, utan äfven i hvarderas
politiska syftning. Det under Ture Jakobsson Rosengreens
och hans adliga medbröders1 ledning författade arbetet
är inrättadt att gagna adelsståndet i allmänhet och att
öfver konungens välde upphöja rådets. Det andra åter är
i flera väsentliga delar adeln vidrigt samt riktadt till
upprätthållande af konungens makt, åtminstone sådan den i
Kristofers lagbok var bestämd. Det är detta andra
förslag och icke, enligt Wildes mening, det Rosengreenska.
hvilket Carl IX velat vid 1609 års riksdag förmå ständerna
att antaga, hvaremot det sistnämnda synes hafva blifvit
frambragt af det parti inom adeln, hvilket afslog konungens
begäran om tillräckligt bistånd till utförande af kriget mot
Sigismund och till nödiga rustningar mot Danmark samt
derigenom så uppretade hans häftiga sinne, att han genast
derefter blef rörd af slag2.
För att styrka detta förhållande må jag ur det
Rosengreenska förslagets konungabalk anföra ett och annat
ställe. Sedan de första fem kapitlen af konung Kristofers
lag blifvit i ett nyare språk öfversatta, efter arfföreningen
och andra bestämda förhållanden ändrade samt utvidgade
med några ganska märkliga tillägg, i synnerhet i den ed,
som konungen efter sin kröning skulle aflägga, så förekommer
i förslaget ett kapitel af följande lydelse: »När konungen
så krönter ähr, tå äger han rådh sitt taga och vällia af
the bäste och förståndigaste i rijke vara kunna, som til
thet kallet kunna tjenlige vara. Tolf äga i konungz råd
vara, och eij flere. The skola således konungen sinom
edh svärja: först skola the svärja vedh Gudh och hans
1 Om dem se Dalin, 1. c.
2 Messenius, 1. c. tom. 8, pag. 106. Dalin, 1. c. 3 del, 2 band.,
509. Dalin tillägger: »Till den anstöt han nu hade skall mycket hafva
bidragit att hans öfversedda och förnyade svenska lagbok icke heller vid
detta tillfälle blef antagen.» Mon orätt förestälde sig Dalin, att detta
förslag varit det som Rosengreen m. fl. utarbetat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
