Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR. 4
I öfrigt må jag anmärka, att då de deputerade, som
sammansatte detta arbete, icke tillhörde de grefliga och
frøherrliga ätterna, hafva de ej heller visat någon
sorgfällighet att befrämja dessas särskilda fördelar, hvilka tidigt
voro föremål för den öfriga adelns afund. Tvärt om säges
i 2:dra kapitlet af den föreslagna konungabalken: »Och
skall inthet högre ståndh ibland adelen här i rijket achtat
och hållit blifva, än riddareståndhl, hvilken det med
mandoms gerningar för rijksens fiender och välfärd skuldh
förvärfva kunne. Och det skall ej heller längre vahra än
uthi deras lijfstijdh, som det förvärfvat hafva, efter som
det af ålder brukligt varit.» Det genom Norrköpings
riksdagsbeslut upplifvade gamla förbudet mot förläningar af
kronans gods för längre tid än hvarje konungs regering
är ock här upprepadt. Det var egentligen adelns allmänna
och rådets särskilda välde, som Ture Jakobsson och hans
medbröder sökte att bekräfta och utvidga.
Det andra lagförslaget är så mycket säkrare det,
hvilket, efter Messenii berättelse, \onung Carl ]X till
ständernas bifall framstält, som der förekommer ett med samma
berättelse noga öfverensstämmande kapitel, nämligen det
42:a i konungabalken. Det lyder så: »Ingen frälsisman må
frelsi njuta, med mindre han så låther uppföda barn sina.
att the i cronona tjenist kunne nyttighe vara. Hvilken
frelsisman, som icke så upföder barn sitt, att thet antingen
boklige konster lärer, eller i hoftjenist (krigstjenst) kunne
bruklige vara, hafve förgjorth frelsi. Och äger en
frelsisman dessa tungomål med rätta kunna skriffva och läsa.
svenska och finska, theri han födder är, latin och tydska.
Hvilken frelsisman icke gifter dotter sin till sådan man
som frelsi kan uppehålla och är i cronona tjenist nyttigh.
hafve förgjort frelsi sitt till konungen, dädan thet kommit
är.» Men icke allenast detta, utan flera andra nya
föreslagna stadganden skulle emot ifrågavarande lagverk
uppreta adeln. I kapitlet om konungens och rikets råd, som
1 I andra kapitel göres, likasom i Kristofers landslag, skilnad
emellan riddare inom och utom konungens råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
