Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M vetenskapliga afhandlingar. 4
universitetet, och hertig Carl anslog 1595 så väl till löner
åt åtta professorer som till underhåll af fyrtio studerande
kronotionden från åtskilliga socknar i riket1. Ibland
dessa professorer lärer ingen hafva varit förordnad att
undervisa i lagfarenheten2. Men uti det af konung Carl
IX yrkade lagförslagets kyrkobalk säges: »I Sverige ägher
vara ena höga schola eller academia, som man then eliest
kallar; där uthi äga vara läsemästare eller professores.
som man them på latin pläga kalla; uthi theologia eller
then Heliga skrift två doctores; en juris-consultus eller
jurist, hvilken böör till att läsa och profitere
jurispruden-tiam, thet är laghen, ethicam och politicam; en medicus,
hvilken skall undervijsa nngdomen i medicina eller
läkiare-konst, och eliest skall han en gång hvart år hålla en
anatomiam, på thet medicinae studiosi therigenom kunde
desto bättre undervijste och förfarne blifva. Uti then
philosophiska facultet skole desse efterskrefne
profes-siones vid macht hållne blifva: först skall vara en logicus;
en rhetor eller orator; en poeta, hvilken och skall läsa
historias; en mathemathicus, honom böör läsa
arithme-ticam,geometriam,opticam och horopiam(?);enastronomus,
hvilken skall profitere astronomiam, astrologiam och
geo-graphiam; en physicus, hvilken skall och läsa
metaphy-sicam; en linguarum professor, hvilken skall läsa
gre-kische och hebraische.» Carl IX hann må hända icke
utföra denna plan i hela dess vidd, men till juris och
politices professionen blef Johan Messenius efter sin
återkomst till riket år 1609 utnämnd3. Han synes dock
hafva mera sysselsatt sig med andra kunskapsarter och
med vittra snilleöfningar än med jurisprudentiam*.
1 Werwing, 1. c. i del., s. 274 o. f.
2 Enligt Werwing voro de: tre teologer, en rector magnificus, trt
professores philosophiæ, hvaraf en astronomie, en physices och en
elo-quentiæ, samt en professor medicinae.
3 Ol. Celsius och Pet. Stenbeck, Diss. de meritis et /atis Messent&m»-
1753. Pag- 9-
4 Han tillade sig väl titel af medicinae och juris utriusque doctor,
men kunde ej förete något vittnesbörd derom. Celsius, 1. c. pag- 5-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
