Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
- VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
Men äfven utan omedelbara anledningar af speciella
casus hemstälde hofrätterna till regeringens afgörande
frågor om rätt lagtillämpning och om
lagskipningsord-ningen. Ett exempel af sådana allmänna hemställanden
lemnade Åbo hofrätt genom några den io Maj 1633
hos regeringen anmälda frågepunkter, mestadels rörande
processuella förhållanden1. Genom regeringens deraf
föranledda beslut stadgades ibland annat: att
lagmanssyn vore hvad i 26 kap. B. B. LL. kallades landssyn.
att derifrån vad till hofrätt ej egde rum samt att
hofrätterna icke finge med några syner sig befatta, med
mindre det blefve dem specialiter och för särdeles orsak
af regeringen ålagdt2; — att för urminnes häfd, hvilken
allena, men icke annan långlig oklandrad besittning,
skulle göra bevisning från rå och rör eller andra lagliga
skäl kraftlös, borde anses den, som vore 65 år gammal;
att då edsöresbrytare ej egde lösören, hvaraf böterna
kunde utgöras, utan endast jord eller annan fast
egendom, finge denna gå, såsom det kallades, till sköfling,
dock så, att bördemän skulle hafva makt att den efter
dess värde igenlösa, men att, när sådana förbrytare hade
intet att böta med, komme de att försändas till
konungens slott och gårdar att der arbeta, efter den ord-
vara stiftad, så och hvad under Vår revision, särdeles till mörka och
tvifvelaktiga rums förklaring, förmedelst domar och resolutioner med Vårt
råds råde determineradt är eller härefter determineradt varder». Förut
hade enligt rådsprotokoll den 23 och ett Kongl, bref den 26 Oktober
1632 blifvit af regeringen förordnadt, att till deputerade från Åbo
hofrätt skulle »utur hofrätten i Stockholm meddelas alla de declarationer.
som Kongl. Maj:t öfver åtskilliga casus kunde hafva gifvit», och tillades,
att »komme några andra vigtiga casus före, så ville riksens råd dem (Åbo
hofrätt) med sitt consilio intet undfalla».
1 Vid denna tid, 1633, voro Aera lärda jurister och främst deribland
Johan Olofsson (sedermera adlad under det vidtberömda namnet
Stjernhöök) assessorer i Åbo hofrätt.
2 Detta beslut kan anses för grunden Ull stadgandet i 25 kap. 101
R. B. af 1734 års lag. Att Åbo hofrätt likväl någon tid derefter icke
iakttog det samma, synes af Kongl, resolutionen på ridderskapets och
adelns besvär 1672, \ 3. (Stiernmans Riksd.-besl., 2: 1669.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>