- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
325

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRBÄTTRING AF LAGSKIPNINGEN I SVERIGE. .325

den som de då afgifna. De vigtigare nya förslagen och
hemställningarna voro: att lagmansting skulle hållas
årligen, såsom i II kap. Tingm. B. LL. stadgades, och
icke endast hvart tredje år, såsom rättegångsordinantien
af 1614 medgaf1: — att till bildande af dugliga lagläsare
hofrätterna måtte ega att antaga auskultanter2; — att
ingen måtte få bekläda lagmans-och häradshöfdingesembetet
på samma ort och ställe; — att likasom i andra provinser
äfven i Vermland och Norrländen måtte, i stället för blott
en instans, tvenne anordnas; — att appellanter från
häradsrätterna skulle vid förlust af vadet åläggas att
inställa sig vid nästföljande lagmansting; — att äfven
underrätter skulle ega makt att uti sådana brottmål, der en
stadig praxis i hofrätterna och hos konungen mildrat i
lag föreskrifvet dödsstraff, afvika från den stränga
lag-bokstafven och döma lindrigare, men dock alltid under-

1 Enligt konung Gustaf Adolfs förslag till rättegångsordinantien
1614 skulle lagmansting hållas inom hvart härad årligen; men ständerna
begärde, att »för den myckna tunga, besvär och gästning», som
förorsakades undersåtarne genom de många ting och möten, hvilka höllos
i landsändarna, lagmanstinget i hvart härad icke måtte hållas oftare än
hvart tredje år. Konungen förklarade sig väl kunna lida det, »men att
H. K. M. hafver nödigt aktat sådant hvart år att ske, det hade H. K. M.
gjort icke för någon sin privata fördels skull, utan på det lag och rätt
idkeligen måtte administrerad varda».

2 Detta förslag lärer ej hafva varit regeringen behagligt; ty i
Nordinska samlingen finnes ett utdrag af Svea hofrätts protokoll den 4 Mars,
28 Juni och 6 Juli 1643, då, i närvaro af riksdrotsen, efter föregångna
öfverläggningar omsider beslöts, att »alle auscultanten den ene med den
andre skulle afskaffas och derefter icke mera antagas, för de stora
in-convenientier, som deraf följde, och den molest och besvär, som Kongl,
rätten af dem hade, såsom särdeles och isynnerhet efter som den Kongl,
regeringen sådant för rådsamt befunne och aktade». Bland skälen till
detta beslut anfördes ock, att »mycket, som borde vara fördoldt, blefve
igenom auscultanten^ uppenbaradt, och eljest finge ock dörren, när
något synnerligt förehades, aldrig stå igen». Märkvärdigt är, att ibland de
i hofrättsprotokollet antecknade ledamöter, som nu ville afskaffa
auskultanten^, voro trenne, hvilka nyss förut deltagit i kommissionens
tillstyrkande, att sådana måtte i alla hofrätter antagas. Det illiberala
beslutet egde ej länge bestånd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free