Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBÄTTRING AF LAGSKIPNINGEN I SVERIGE. .327
två eller tre trovärdiga vittnen1; — att för urminnes häfd
ej måtte bestämmas någon viss tid, utan sådan häfd
förklaras vara »den som ingen minnas kan eller af sann
sägen vet huru den först är tillkommen2» samt att
urminnes häfd måtte gälla emot rå och rör, uti hvilken
punkt Stjernhjelm var af annan mening och afgaf ett
särskildt betänkande3. — Angående jordsyner och
processen dervid innehåller det ifrågavarande betänkandet
samma föreskrifter, vidare utvecklade, som förut 1633
blifvit af Åbo hofrätt föreslagna och då af regeringen
gillade. Det afhandlar ock, temligen omständligt,
särskilda slag af edgångar och öfverensstämmer med 1640
års betänkande deruti, att edgärdsmän endast skulle
aflägga juramentum credulitatis, hvilket ock sedermera uti
1653 års straffordning stadgades; men Stjernhöök ansåg
äfven detta bevisningssätt böra alldeles afskaffas samt
yrkade således nu hvad dock först efter ett halft sekels
förlopp genom Kongl, förordningen om edgångar af den
30 Oktober 1695 blef afgjordt4.
Huruvida de förslag, som 1643 års lagkommission
framstälde vunno regeringens och rådets bifall, synes
icke af rådsprotokollen5. Men dagen efter den, då de
1 Landslagen stadgade endast i kyrkobalken om testamente, men
ej i annan betydelse än den af själagift. I samma mening har ordet
testamente blifvit nyttjadt i författningar om likstod och nyttjas ännu af
allmogen vid gåfvor till kyrkan ur sterbhus.
2 Begreppet om urminnes häfd sväfvade länge emellan särskilda
tidsbestämmelser, intill dess den här föreslagna definitionen småningom blef
allmänt antagen. Den upprepas i nära samma ordalag uti 15 kap. I §
J. B. af 1734 års lag.
3 Aftryckt jemte de öfriga komiterades uti Arnells Anmärkningar till
stadslagen, s. 391.
4 Just.-verket, s. 1429.
5 Bengt Baaz (adlad Ekenhjelm), som varit lagkommissionens
sekreterare, skref om dess arbete till pfalzgrefven Johan Casimir den 25 Mars
1643. »Den öfverlefvererade tractat, de samtligen hafva förfärdigat,
behagade till en del regeringen, och till en del var disputerlig, hvilket alle
samtligen coram regimine defenderade, och svarade vice præses i
Jönköping Carl Christersson Måneskiöld träffligen dristigt cancellario (Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
